De svenska riddarordnarna

Svärdsorden. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Utställningen öppnades ursprungligen 1993, och berättar om de svenska riddarordnarna. Här ses även ett urval föremål som använts i ceremoniella sammanhang.

Ordenssalarna består av fyra salar, en sal för varje orden. Högsta domstolen, som inrättades 1789 av Gustav III, hade sina lokaler här fram till 1949.

Serafimerorden


Serafimerorden är Sveriges förnämsta ordensutmärkelse och har endast en grad. Den utdelas numera endast till medlemmar av det svenska kungahuset och till utländska statschefer eller därmed jämställda personer.

Till orden hör även Serafimermedaljen, som idag disponeras av H.M. Konungen.

Svärdsorden


Svärdsorden gavs ursprungligen för tapperhet i fält och till sjöss, sedermera som belöning för långvarig gagnande verksamhet inom försvarsmakten.

En särskild grad utgjorde värdigheten av riddare med Svärdsordens stora kors och utdelas endast då Sverige befinner sig i krig. Orden är vilande sedan år 1975.

Nordstjärneorden


Nordstjärneorden var tidigare avsedd som belöning för svenska och utländska medborgliga förtjänster, för ämbets- eller tjänstemannagärning, för vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för gagneliga inrättningar. Till orden hör en särskild medalj, Nordstjärnemedaljen, inrättad år 1986.

Sedan år 1975 utdelas Nordstjärneorden endast till utländska medborgare (samt vissa statslösa) som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse.

Vasaorden


Vasaorden var avsedd som belöning för förtjänster inom en rad områden där tjänsteordnarna Svärds- och Nordstjärneordnarna inte kunde komma i fråga.

Främst skulle orden tilldelas personer som gjort goda insatser för jord- och bergsbruk, teknisk utveckling och handel samt de fria konsterna. Vasaorden var en fri orden, d.v.s. obunden av regler, anciennitet, börd och utbildning. Orden är vilande sedan år 1975.

Ordensväsendets historia


Orden är den ursprungliga beteckningen för en sammanslutning av personer, vilka för ett bestämt andligt eller världsligt ändamål underkastar sig vissa regler och förpliktelser.

I Sverige instiftade Fredrik I år 1748 ett officiellt ordensväsende, avsett främst för svenska, men även för utländska medborgare. Då tillkom Serafimer- Svärds- och Nordstjärneordnarna.

Redan på 1720-talet hade man diskuterat inrättandet av ett slags förtjänstordnar i Sverige, men först i mitten av 1740-talet var tiden mogen för att införa svenska riddarordnar. År 1772 instiftade Gustav III Vasaorden och 1811 Carl XIII en orden med sitt namn.

Ända sedan 1860-talet hade kritik riktats mot utdelandet av ordnar. Det ansågs orättvist och automatik hade gått i utdelandet, speciellt efter tjänsteår. Med ordensreformen år 1974 lades Svärds- och Vasaordnarna vilande. Det ansågs inte mera ´i tiden´ att utdela ordnar till svenska medborgare.