
Ordenssalarna på Kungliga slottet. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Högsta domstolen, som inrättades 1789 av Gustav III, hade sina lokaler här fram till 1949.
Utställningen berättar om de svenska riddarordnarna och här ses även ett urval föremål som använts i ceremoniella sammanhang.
Till orden hör även Serafimermedaljen, som idag disponeras av H.M. Konungen.

Detalj av Serafimerorden. Foto: Kungl. Hovstaterna.
En särskild grad utgjorde värdigheten av riddare med Svärdsordens stora kors och utdelas endast då Sverige befinner sig i krig. Orden är vilande sedan år 1975.
Sedan år 1975 utdelas Nordstjärneorden endast till utländska medborgare (samt vissa statslösa) som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse.

Detalj av väggfält i Nordstjärneordens sal. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Främst skulle orden tilldelas personer som gjort goda insatser för jord- och bergsbruk, teknisk utveckling och handel samt de fria konsterna. Vasaorden var en fri orden, dvs. obunden av regler, anciennitet, börd och utbildning. Orden är vilande sedan år 1975.
I Sverige instiftade Fredrik I år 1748 ett officiellt ordensväsende, avsett främst för svenska, men även för utländska medborgare. Då tillkom Serafimer-, Svärds- och Nordstjärneordnarna.
Redan på 1720-talet hade man diskuterat inrättandet av ett slags förtjänstordnar i Sverige, men först i mitten av 1740-talet var tiden mogen för att införa svenska riddarordnar. År 1772 instiftade Gustav III Vasaorden och 1811 Karl XIII en orden med sitt namn.
Ända sedan 1860-talet hade kritik riktats mot utdelandet av ordnar. Det ansågs orättvist och automatik hade gått i utdelandet, speciellt efter tjänsteår. Med ordensreformen år 1974 lades Svärds- och Vasaordnarna vilande. Det ansågs inte längre ”i tiden” att utdela ordnar till svenska medborgare.
