| Lyssna

Kung Sveno tapeten, Skattkammaren

Klicka för förstoring! Detalj av Kung Sveno tapeten. Foto: Kungl. Hovstaterna/Håkan Lind.
Skattkammaren i Kungliga slottet rymmer inte enbart riksregalierna utan även en vävd tapet, en så kallad gobeläng.

Den har sin hemortsrätt där eftersom den framställer kung Sveno, enligt sagan den förste svenske kungen. Han är klädd i en praktfull dräkt och står i kretsen av sina män intill den improviserade tronen som arrangerats mitt i naturen.

Motivet har hämtats från en skildring om vår äldsta historia, nedtecknad av Sveriges siste katolske ärkebiskop Johannes Magnus och utgiven 1554.

Där berättas hur världen efter syndafloden fördelades mellan Noaks söner. Europa föll på Jafets lott. Kung Sveno var i sin tur barnbarn till Jafet. I den rika bården ses Noaks och hans tre söner samt scener ur Noaks liv – Arken, Vinplanteringen och Noaks blygd.

På vertikalbårdernas mitt har svenska riksvapnet sin plats.

Vapnet på den vänstra bården är ett så kallat pretentionsvapen som även inkluderar Danmarks vapen med tre blå lejon i det nedre högra fältet. Det kan ses som ett svar på att de danska kungarna Kristian III och Fredrik II vid tillfälle placerade Sveriges tre kronor i det danska riksvapnet.

Denna tapet hör till de ytterst få tapeter som bevarats från Erik XIV: s tid som kung av Sverige åren 156–68. Inte desto mindre hör den till en av de allra praktfullaste tapeterna som ingår i den cirka 250 tapeter stora samling som förvaltas av Kungl. Husgerådskammaren.

För Erik XIV var det angeläget att skapa en representativ miljö på den gamla borgen Tre Kronor, en miljö som kunde mäta sig med de utländska furstehovens och där de vävda tapeterna utgjorde ett väsentligt inslag. Därför sparades inga kostnader och förutom ull och silke har det använts rikligt med guld- och silvertråd i tapeten.

Redan under Gustav Vasas tid på 1540-talet vävdes tapeter framför allt i Stockholm och på Gripsholms slott. I ateljéerna arbetade utländska och svenska vävare.

Den mest framstående vävaren var Paul de Bucher inkallad från Antwerpen i dåvarande Flandern. Han lärde upp svenska vävare, vilka även skickades utomlands för att utbilda sig. Den mest kände av de svenska vävarna var Nils Eskilson. Eftersom han hörde till dem som vävde med metalltråd kallades han även Nils guldvävare.

Tapeten ingick ursprungligen i en svit om fem tapeter. Idag återstår två, denna och en tapet föreställande Magog, far till kung Sveno.

Ingen av de två tapeterna är signerade med vävarens namn men med största sannolikhet har Nils Eskilson och hans vävarlag utfört Kung Sveno-tapeten i Stockholm någon gång mellan åren 1564 och 1569. Den är en replik av en tapet med samma motiv som redan 1564 skänktes till markgrevinnan Cecilia av Baden, halvsyster till Erik XIV.

De förlagor som vävarna arbetade efter kallas kartonger. De har utarbetats av den till Sverige inkallade nederländske konstnären Domenicus ver Wilt, som även arbetade som dekorationsmålare på Kalmar slott. Han har förmodligen även målat porträtt av Erik XIV.

I kvalitet och utförande är Sveno-tapeten fullt jämförbar med tapeter från Flandern.

Bryssel var centrum för tapetväveriet vid denna tid. Tapeten är fortfarande välbevarad trots sin höga ålder av över fyra sekel.

En viktig förutsättning för att den även i framtiden ska bibehållas i detta skick är att den inte utsätts för starkt ljus. Skattkammaren utgör därför även en god miljö för denna klenod.