Huvud

Historik, Skattkammaren

Detalj av Kung Sveno tapeten som hänger i Skattkammaren. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Detalj av Kung Sveno tapeten som hänger i Skattkammaren. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Valven under slottets södra länga har inte alltid inhyst riksregalierna. Men efter ett riksdagsbeslut 1969 öppnades – året därpå – nya Skattkammaren i dessa rum.

Tidigare hade riksregalierna förvarats inlåsta och kunde enbart ses vid sällsynta tillfällen.

Regalierna var de symboliska föremål som kungen eller drottningen, vid kröningen, blev tilldelade av ärkebiskopen.

Den äldsta historien


Den förste med säkerhet krönte svenske kungen var Erik Knutsson och kröningen ägde rum år 1210. Det finns emellertid inga medeltida regalier bevarade.

De äldsta bevarade föremålen är Gustav Vasas två rikssvärd som visas i Skattkammarens inre rum. Den äldsta bevarade kronan är Erik XIV:s.

Erik XIV:s regalier i Skattkammaren. Foto: Kungl. Hovstaterna/Alexis Daflos.

Erik XIV:s regalier i Skattkammaren. Foto: Kungl. Hovstaterna/Alexis Daflos.

Erik XIV


Eriks regalieuppsättning utfördes till kröningen av Gustav Vasas äldste son Erik XIV. Kröningen ägde rum i Uppsala domkyrka den 29 juni 1561 och hör till en av de mest praktfulla ceremonierna i svensk historia.
 
Kröningen bildade grund för alla kommande svenska kröningar. Under ceremonin läste ärkebiskopen en bön, för varje föremål. Bönerna formulerade föremålens symboliska betydelser.
 

Symboliken


Så representerade kronan kunglig ära och värdighet, spiran kungens plikt att regera och döma över sitt folk, det vill säga den världsliga makten.

Vidare stod äpplet för den andliga makten - att kungen, som fått sin makt av Gud, ska regera över ett stort kristet rike, vilket han ska vidmakthålla och förbättra.

Nyckeln sades syfta till kungens makt att stänga ute det onda, innesluta det goda och att öppna för de nödställda.

Kungens regalier


Observera att det är denna samling ovärderliga föremål som än idag betraktas som kungens regalier. Det innebär att delar av dem tas fram vid särskilda tillfällen, såsom trontillträden, dop, bröllop och begravningar.

Vid bröllopet mellan Kungen och Drottningen i Storkyrkan 1976 placerades kungakronan och drottningkronan på hyenden vid sidan av altaret.

Landets senaste kröning var Oskar II:s år 1873. När han dog, 1907, avstod hans son Gustaf V från kröningen.

Maria Eleonoras krona. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Maria Eleonoras krona. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Maria Eleonoras krona


Kronan, tillverkad 1620, är den tyngsta i Skattkammaren. Vikten är drygt 2,5 kg och man får betänka att samtidigt som drottningen bar denna bars även övriga regalier samt en tung kröningsmantel.

Denna "drottning"–krona kom under fyra generationer, från Adolf Fredriks kröning 1751 till Karl XIII:s död 1818, vara landets kungakrona.
 

Lovisa Ulrikas krona


År 1751 tillverkades, av Andreas Almgren, efter ritning av Jean Eric Rehn, Lovisa Ulrikas krona. Kronan är av silver och diamanter; det vill säga helt i enlighet med tidens förhärskande  smak.

Trots sin litenhet, som också berodde på modet, är antalet diamanter hela 695 stycken! Kronan betraktas fortfarande som Sveriges drottningkrona.

Läs mer om Lovisa Ulrikas krona

Lovisa Ulrikas krona. Foto: Karl-Erik Granath/Kungl. Hovstaterna.

Lovisa Ulrikas krona. Foto: Karl-Erik Granath/Kungl. Hovstaterna.

Prins- och prinsesskronor


Till Gustav III:s kröning, 1772,  tillverkades även kronor till syskonen. Därmed fick hertigarna Karl och Fredrik Adolf samt prinsessan Sofia Albertina varsin krona.

Ytterligare en fjärde kronan tillkom något senare och har tillhört Hedvig Elisabeth Charlotta, hertig Karls gemål.
 
De två prinsesskronorna, Sofia Albertinas och Hedvig Elisabeth Charlottas, brukades senast i samband med Kronprinsessan Victorias och Prinsessan Madeleines dop.

Prins Wilhelms krona


Prins Wilhelms krona är den yngsta kronan i Skattkammarens samlingar.

Den är gjord av Hallbergs Guldsmeds AB i Stockholm inför prinsens myndighetsförklaring vid riksdagens högtidliga öppnande år 1902.

Silverdopfunten. Foto: Karl.Erik Granath/Kungl. Hovstaterna.

Silverdopfunten. Foto: Karl.Erik Granath/Kungl. Hovstaterna.

Karl XI:s silverdopfunt


Silverdopfunten beställdes – och påbörjades 1696 –  då Karl XI ansåg att den nya slottskyrkan, i gamla slottet, var i behov av en ny dopfunt.

Silverdopfunten tog hela elva år att färdigställa och sedan Gustav III döptes har kungliga barn av tradition döpts i den.

Dopfunten används än idag. Senaste tillfället var Prinsessan Estelles dop 22 maj 2012.

Läs mer om Silverdopfunten

Läs mer om Kung Sveno tapeten