Historik, Skattkammaren

Riksregalierna är en av monarkins starkaste symboler. Här ses kunga- och drottningkronan på porträtt av Oskar I. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Riksregalierna är en av monarkins starkaste symboler, här ses de på ett porträtt av Oskar I. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Valven under slottets södra länga har inte alltid inhyst riksregalierna. Men efter ett riksdagsbeslut 1969 öppnades året därpå den nya Skattkammaren i dessa rum. Tidigare hade riksregalierna förvarats inlåsta och kunde enbart ses vid sällsynta tillfällen.

Regalierna var de symboliska föremål som kungen eller drottningen, vid kröningen, blev tilldelade av ärkebiskopen.

Den äldsta historien

Den förste med säkerhet krönte svenske kungen var Erik Knutsson och kröningen ägde rum år 1210. Det finns emellertid inga medeltida regalier bevarade.

De äldsta bevarade föremålen är Gustav Vasas två rikssvärd som visas i Skattkammarens inre rum. Den äldsta bevarade kronan är Erik XIV:s.

Föremålen i Skattkammaren visar på utsökta och ovärderliga hantverk. På bilden närbild av Erik XIV:s krona framifrån utan hätta, utförd i Stockholm 1561 av Cornelis ver Weiden. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Eriks regalieuppsättning utfördes till kröningen av Gustav Vasas äldste son Erik XIV. Kröningen ägde rum i Uppsala domkyrka den 29 juni 1561 och hör till en av de mest praktfulla ceremonierna i svensk historia.

Erik XIV:s kröningen bildade grund för alla kommande svenska kröningar. Under ceremonin läste ärkebiskopen en bön, för varje föremål. Bönerna formulerade föremålens symboliska betydelser. 

De äldsta regalierna: Erik XIV:s krona, äpple, spira och nyckel samt Gustav Vasas rikssvärd från 1541. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Så representerade kronan kunglig ära och värdighet, spiran kungens plikt att regera och döma över sitt folk, det vill säga den världsliga makten. Vidare stod äpplet för den andliga makten – att kungen, som fått sin makt av Gud, ska regera över ett stort kristet rike, vilket han ska vidmakthålla och förbättra. Nyckeln sades syfta till kungens makt att stänga ute det onda, innesluta det goda och att öppna för de nödställda.

Landets senaste kröning var Oskar II:s år 1873. När han dog, 1907, avstod hans son Gustaf V från kröningen.

Oskar II:s kröning var den sista i Sverige, därefter har regalierna inte burits men placerats framträdande vid ceremonier som trontillträden och kungliga bröllop. Fotografi från 1893 ur Bernadottebibliotekets samling.

Kungens regalier

Erik XIV:s regalier är den samling ovärderliga föremål som än idag betraktas som kungens regalier. Det innebär att delar av dem tas fram vid särskilda tillfällen, såsom trontillträden, dop, bröllop och begravningar.

Vid bröllopet mellan Kungen och Drottningen i Storkyrkan 1976 placerades kungakronan (Erik XIV:s) och drottningkronan (Lovisa Ulrikas) på hyenden vid sidan av altaret.

Maria Elonoras krona, tillverkad 1620, är den tyngsta i Skattkammaren. Vikten är drygt 2,5 kg och man får betänka att samtidigt som drottningen bar denna bars även övriga regalier samt en tung kröningsmantel. Denna drottningkrona kom under fyra generationer, från Adolf Fredriks kröning 1751 till Karl XIII:s död 1818, vara landets kungakrona.

Lovisa Ulrikas krona är Sveriges drottningkrona med en dramatisk historia. Läs mer via länken nedan. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Lovisa Ulrikas krona är Sveriges drottningkrona med en dramatisk historia. Läs mer via länken nedan. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Sveriges drottningkrona

År 1751 tillverkades, av Andreas Almgren, efter ritning av Jean Eric Rehn, Lovisa Ulrikas krona. Kronan är av silver och diamanter; det vill säga helt i enlighet med tidens förhärskande  smak.

Trots sin litenhet, som också berodde på modet, är antalet diamanter hela 695 stycken! Kronan betraktas fortfarande som Sveriges drottningkrona.

» Läs om kronans roll i drottningens revolutionsförsök

Prins- och prinsesskronorna

Till Gustav III:s kröning, 1772,  tillverkades även kronor till syskonen. Därmed fick hertigarna Karl och Fredrik Adolf samt prinsessan Sofia Albertina varsin krona.

Ytterligare en fjärde kronan tillkom något senare och har tillhört Hedvig Elisabet Charlotta, hertig Karls gemål.

Prins Wilhelms krona är den yngsta kronan i samlingen. Den är gjord av Hallbergs Guldsmeds AB i Stockholm inför prinsens myndighetsförklaring vid riksdagens högtidliga öppnande år 1903.

Prins Carl Philips krona, prins Karl (XIII) krona tillverkad 1771, på hyende (kudde) vid Slottskyrkans altare under bröllopet med fröken Sofia Hellqvist 2015. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Precis som kunga- och drottningkronorna har även prins- och prinsesskronorna brukare, om än inte bärare, än idag. Dessa läggs fram vid särskilda högtider, såsom dop, bröllop och begravning.

Då antalet prinsar och prinsessar numera är större än antalet kronor har detta lett till att några av de kungliga barnen delar kronor med sina föräldrar. Den nya traditionen innebär att de förstfödda barnen får egen krona, de övriga delar med någon av sina föräldrar.

Hedvig Elisabet Charlottas krona placeras i Drottningholms slottskapell inför Prins Nicolas dop den 11 oktober 2015. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Kronorna är fördelade på följande sätt:

Kronprinsessan Victoria – Karl (X) Gustavs arvfurstekrona
Prins Daniel – prins Wilhelms krona (delar med prins Oscar) Prinsessan Estelle – prins Oskars (II) krona
Prins Oscar – prins Wilhelms krona (delar med prins Daniel)

Prins Carl Philip – prins Karls (XIII) krona
Prinsessa Sofia – prinsessan Sofia Albertinas krona
Prins Alexander – prins Fredrik Adolfs krona

Prinsessan Madeleine – prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas krona (delar med prins Nicolas)
Prinsessan Leonore – prinsessan Eugenies krona
Prins Nicolas – prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas krona (delar med prinsessan Madeleine)

Silverdopfunten. Foto: Karl-Erik Granath/Kungl. Hovstaterna.

Silverdopfunten. Foto: Karl-Erik Granath/Kungl. Hovstaterna.

Karl XI:s silverdopfunt

I Skattkammarens samling finns också silverdopfunten som beställdes och påbörjades 1696 då Karl XI ansåg att den nya slottskyrkan, i gamla slottet, var i behov av en ny dopfunt.

Silverdopfunten tog hela elva år att färdigställa och sedan Gustav III döptes har kungliga barn av tradition döpts i den. Dopfunten används än idag. Senaste tillfället var Prins Oscars dop 27 maj 2016.

» Läs mer om Silverdopfunten

Kung Sveno-tapeten i Skattkammaren, läs mer om tapeten via länken nedan. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Kung Sveno-tapeten i Skattkammaren, läs mer om tapeten via länken nedan. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Kung Sveno-tapeten

I Skattkammaren hänger en vävd tapet föerställande kung Sveno. Denna tapet hör till de ytterst få tapeter som bevarats från Erik XIV:s tid som kung av Sverige åren 1560–1568. Inte desto mindre hör den till en av de allra praktfullaste tapeterna som ingår i den cirka 250 tapeter stora samling som förvaltas av Kungl. Husgerådskammaren.

» Läs mer om Kung Sveno-tapeten