Huvud

Byggnader i Hagaparken

Koppartälten i Hagaparken. Foto: Gomer Swahn/Gomer Swahn Reklam AB.

Koppartälten i Hagaparken. Foto: Gomer Swahn/Gomer Swahn Reklam AB.

Hagaparken har starka influenser från "engelsk stil" och stor betydelse för parkens utformning hade arkitekten Fredrik Magnus Piper.

Parkstilen växte fram i England under mitten av 1700-talet och utgår från naturen med mjukt formade gräsytor, så kallade pelouser, växelverkande med mörka skogspartier och halvöppna hagar.

Stilen hämtade influenser från antiken, Italien och Kina och karaktäristiskt är de slingrande gångarna, bersåerna och de ståtliga träden.

Koppartälten


Koppartälten uppfördes 1787 som stallbyggnader och logement för vaktmanskapet. Fasaderna åt söder skulle likna romarnas härtält. Idag rymmer koppartälten café och ett parkmuseum.
Haga slott. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Haga slott. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Haga slott


Haga slott kallades tidigare "Drottningens paviljong" och uppfördes 1802–04 av arkitekten C C Gjörwell på uppdrag av Gustav IV Adolf och har varit bostad för medlemmar ur den kungliga familjen under hela 1800-talet.

På 1930-talet renoverades slottet och blev bostad till arvprinsen Gustav Adolf och Prinsessan Sibylla. Under "Hagasessornas" och vår nuvarande Konung Carl XVI Gustafs barndom upplevde Haga slott sin blomstringstid.

Haga slott uppgavs från 1966 till regeringen som gästresidens. År 2009 återgavs upplåtelsen till H.M. Konungen. Sedan hösten 2010 är Haga slott Kronprinsessparets bostad.

Läs mer om Haga slott

Ekotemplet. Foto: Gomer Swahn/Gomer Swahn Reklam AB.

Ekotemplet. Foto: Gomer Swahn/Gomer Swahn Reklam AB.

Ekotemplet


Ekotemplet från år 1790 byggdes som en matsal för de kungliga under vackra sommardagar.

"Ruinen" / Slottsgrunden


Slottsgrunden är vad som återstår av Gustav III:s dröm om ett magnifikt palats. Den franske arkitekten Louis Jean Desprez fick uppdraget att göra de slutgiltiga ritningarna. Arbetet avbröts i och med Gustav III:s död 1792.
Stenbron till den kungliga begravningsplatsen i Hagaparken. Foto: Gomer Swahn AB/Gomer Swahn.

Stenbron till den kungliga begravningsplatsen i Hagaparken. Foto: Gomer Swahn AB/Gomer Swahn.

Kungliga begravningsplatsen


Den kungliga begravningsplatsen ligger på en udde i Brunnsviken och utgör sista vilorummet för flera medlemmar ur ätten Bernadotte bland annat Gustaf VI Adolf och Drottning Louise.

Begravningsplatsen är öppen för allmänheten maj–augusti torsdag kl. 13–15.
 

Gamla Haga


Gamla Haga var Gustav III:s första bostad på Haga från 1772. Byggnaden har flyttats från sin tidigare plats och är idag privatbostad.
Kinesiska pagoden i Hagaparken. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Kinesiska pagoden i Hagaparken. Foto: Gomer Swahn Reklam AB/Gomer Swahn.

Turkiska kiosken och Kinesiska pagoden


Dessa två byggnader ingick i den storartade parkanläggningen som skapades av Gustav III.

Turkiska kiosken var den enda byggnad som uppfördes av C M Piper i parken. I den finns pompejanska väggdekorationer efter skisser av  konstnären Louis Masreliez.

Den Kinesiska pagoden är en öppen åttkantig byggnad med ett tälttak prytt med drakhuvuden.
 

Finnstugan


Finnstugan är Hagas äldsta byggnad på ursprunglig plats och användes vid sekelskiftet som musikcafé. Byggnaden innehåller idag privatbostäder.
Gustav III:s paviljong. Foto: Dick Norberg/Norberg design AB.

Gustav III:s paviljong. Foto: Dick Norberg/Norberg design AB.

Gustav III:s paviljong


Gustav III:s paviljong är ur ett europeiskt perspektiv en av de märkligaste slottsbyggnaderna från det sena 1700-talet. Inte minst viktigt för denna bedömning är paviljongens inredning.

Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 och inredningsarbetet leddes av Louis Masreliez – med detaljerade instruktioner från den engagerade kungen Gustav III. Masreliez hade under en rad år studerat i Italien och då framför allt antik romersk konst.

Paviljongen var en del av Gustav III:s stora visioner för Hagaparken, och hann bruka sommarslottet under ett par år. Det var från paviljongen som Gustav begav sig till den ödesdigra maskeradbalen på Operan i mars 1792.

Läs mer om Gustav III:s paviljong

Grindarna


Haga norra grindar stod i början i Kungsträdgården och flyttades hit av Karl XIV Johan vars namnchiffer pryder entrén.
 
Haga södra grindar har liksom de norra varit placerade från början i Kungsträdgården och flyttades hit av Karl XIII vars namnchiffer pryder portalen.
Detalj av stenmonument över Nationalstadsparken. Foto: Gomer Swahn AB/Gomer Swahn.

Detalj av stenmonument över Nationalstadsparken. Foto: Gomer Swahn AB/Gomer Swahn.

Haga kulle


Haga kulle är en restaurerad del av Stockholmsåsen. Här fanns tidigare ett stort grustag som återskapades med schaktmassor från innerstaden under 1960-talet.

1800-tals byggnader 


I parken finns även ett antal privatägda byggnader. Villorna som tillkom under 1800-talets senare del har namn som Kina, Japan, Valhalla, Ädelsten och Sofieberg.