

Detalj av oljemålning. Okänd konstnär. Foto: Kungl. Hovsterna/Alexis Daflos.
Fem år senare köpte Gustav denna egendom. Ett tiotal år senare inköptes också grannegendomen Brahelund och Haga framstod i stort sett i sin nuvarande storlek.
Under de första åren på Haga bodde Gustav III i Hagas gamla mangårdsbyggnad, den finns alltjämt bevarad i parkens södra del.
Slingrande vägar, oväntade utsikter, ibland starkt tuktad natur, ibland naturens egen orörda storhet, är karakteristiska komponenter i denna helhet.
Till detta hörde också en rad av olikartade parkbyggnader och paviljonger som den alltjämt bevarade Turkiska paviljongen vid Gamla Haga.
Den omfattande och rika Hagaparken utgör idag en del av världens första Nationalstadspark.
I de planerade museilokalerna skulle kungen ställa ut sin omfattande samling av antika romerska statyer.
Museislottet på Haga ritades av den franske arkitekten och teaterdekoratören Louis Jean Desprez. Byggnadsarbetet avbröts dock i samband med mordet på Gustav III.
Endast källarvåningen kom att uppföras och är idag känd som Ruinerna på Haga.
Den omfattande skulptursamlingen är numera utställda i Gustav III:s Antikmuseum på Kungliga Slottet i Stockholm.
Även i ett internationellt perspektiv tillhör Gustav III:s paviljong på Haga ett av de förnämsta exemplen på europeisk nyklassicism.
Vid 1800-talets början uppfördes en Drottningpaviljong, idag mer känd som Haga slott. Sedan hösten 2010 är slottet Kronprinsessparets bostad.
De olika rummen är inte enbart, till fast inredning, mycket välbevarade utan stora delar av paviljongens ursprungliga möbler har alltjämt sin plats här.