| Lyssna

Historik, Gustav III:s paviljong

Detalj av oljemålning. Okänd konstnär. Foto: Kungl. Hovsterna/Alexis Daflos.

Detalj av oljemålning. Okänd konstnär. Foto: Kungl. Hovsterna/Alexis Daflos.

Det nygifta tronföljarparet Gustav (III) och Sofia Magdalena hyrde sommaren 1766 den lilla egendomen Haga alldeles utanför Stockholms norra tull.

Fem år senare köpte Gustav denna egendom. Ett tiotal år senare inköptes också grannegendomen Brahelund och Haga framstod i stort sett i sin nuvarande storlek.

Under de första åren på Haga bodde Gustav III i Hagas gamla mangårdsbyggnad, den finns alltjämt bevarad i parkens södra del.

Engelska parken


Under 1780–talet började Gustav med hjälp av arkitekten Fredrik Magnus Piper att omvandla parken, enligt tidens ideal, till en romantisk landskapspark - en så kallad engelsk park.

Slingrande vägar, oväntade utsikter, ibland starkt tuktad natur, ibland naturens egen orörda storhet, är karakteristiska komponenter i denna helhet.

Till detta hörde också en rad av olikartade parkbyggnader och paviljonger som den alltjämt bevarade Turkiska paviljongen vid Gamla Haga.

Den omfattande och rika Hagaparken utgör idag en del av världens första Nationalstadspark.

Haga slott


Vid 1780–talets mitt lade Gustav III grundstenen till en storartad slottsbyggnad som skulle bli ett slags museislott.

I de planerade museilokalerna skulle kungen ställa ut sin omfattande samling av antika romerska statyer.

Museislottet på Haga ritades av den franske arkitekten och teaterdekoratören Louis Jean Desprez. Byggnadsarbetet avbröts dock i samband med mordet på Gustav III.

Endast källarvåningen kom att uppföras och är idag känd som Ruinerna på Haga.

Den omfattande skulptursamlingen är numera utställda i Gustav III:s Antikmuseum på Kungliga Slottet i Stockholm.

Paviljongen


Vid Brunnsvikens strand låg huvudbyggnaden på egendomen Brahelund. Efter Gustavs riktlinjer byggdes detta hus om och blev Kungens paviljong på Haga. Paviljongen inreddes av Louis Masreliéz i pompejansk anda.

Även i ett internationellt perspektiv tillhör Gustav III:s paviljong på Haga ett av de förnämsta exemplen på europeisk nyklassicism.

Vid 1800-talets början uppfördes en Drottningpaviljong, idag mer känd som Haga slott. Sedan hösten 2010 är slottet Kronprinsessparets bostad.

Unika rum


Salarna i Gustav III:s hem på Haga visar på den utomordentligt höga kvalitet som utmärkte den gustavianska inredningskonsten.

De olika rummen är inte enbart, till fast inredning, mycket välbevarade utan stora delar av paviljongens ursprungliga möbler har alltjämt sin plats här.