- Start
- / Kungliga slotten
- / Gripsholms slott
- / Slottsparken
Gripsholms slottspark
De första trädgårdarna var både lust- och nyttoinriktade och innehöll odlingsland med kryddor, blommor och fruktträd.
Parkens historia börjar redan på 1500-talet och har utvecklats under varje århundrade.
Statyn Hebe i Gripsholms slottspark. Foto: Kungl. Hovstaterna.
En örtagård
På 1500-talet anlades en örtagård på slottets västra sida. Trädgården var inhägnad av ett plank och försedd med en port.
I örtagården låg den så kallade kryddgårdsstugan. År 1581 byggdes ett lusthus med formen av ett torn.
Trädgårdskonsten utvecklas
Under Karl IX (1604–1611) utvecklades trädgårdskonsten och förmodligen även trädgården på Gripsholm till en mera planbunden form. Karl IX nämner i ett brev njutningen av att vandra i Gripsholmsträdgården.
Änkedrottningen Hedvig Eleonora (1636–1715) lär ha anlagt en välvd lövgång i trädgården.
Slottsholmen omgavs år 1715 till stora delar av ett rödfärgat spjälstaket med två grindar.
"Kärleksholmen", en liten holme vid slottets strandkant. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Rokoko
Carl Hårleman upprättade cirka 1730 ett förslag till en ny trädgård i rokokostil. Runt den nya trädgården byggdes en tegelmur med plåttäckning.
Arbetena pågick några år men det är osäkert hur mycket som utfördes efter Hårlemans förslag. De träd som växte på Slottsholmen förde en tynande tillvaro, varför de snart blev rothuggna.
Marken ansågs för sank. Det var anledningen till att den fylldes upp och planterades med nya lågstammiga träd. Stranden befästes med en stenmur.
Blommande magnoliaträd i slottsparken. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Gustav III
Gustav III (1771–1792) lät riva muren runt den Hårlemanska trädgården i slutet av århundradet och omvandlade området till park.
Enstaka lindar, som idag står på Slottsholmens västra sida, kan härröra från denna tid och utgör förmodligen resterna efter en allé.
Trädgården utvecklas
Under 1800-talet utvecklades trädgården på Slottsholmen. Gångvägssystemet byggdes ut och utformades under denna tid i romantisk anda.
En ansenlig mängd träd fanns dels regelbundet längs vägarna, dels oregelbundet spridda över gräsytorna. Omfattande blomsterarrangemang fanns längs vägarna och även en hel del sittplatser.
En vårblommande slottsholmen vid byggnaden "tvättstugan". Foto: Kungl. Hovstaterna.
Fruktträdgården
År 1897 planterades den "stora" fruktträdgården på en tidigare åker i Hjorthagen. Ursprungligen sattes 3 600 träd. Det var vid den tidpunkten Sveriges största fruktodling.
Under andra världskriget skördades mellan 80–100 ton äpplen varje år. Det sista stora äppelåret var 1970–71. Därefter ansågs inte odlingarna lönsamma längre, varför de lades ner.
Växthuset. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Ett växthus
I slutet av århundradet byggdes också ett växthus intill slottet. Dagens växthus är en rekonstruktion av det växthus som fanns i slutet av 1800-talet.
Slottsholmens planteringar utgör huvudsakligen rester från 1800-talets omfattande parkanläggning.
Enstaka träd, eventuellt lindarna på Slottsholmens västra sida, kan härröra från Gustav III:s tid. Planteringarna har successivt gallrats ur och röjts under 1900-talet.
Parken skapar en lummig inramning till slottet och inbjuder till en behaglig promenad.
Blomsterrabatt vid växthuset. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Bevarande av den historiska traditionen
Gripsholms slottsförvaltning fortsätter den historiska traditionen. Med moderniserat växthus och i bänkgård odlas de blommor, som behövs för att pryda slottet.
Blomsterrabatter och blomstermonogram finns att se runt slottet. På västra sidan finns en liten kryddgård. Den kom till 1993 som ett minne av kartusianerklostret Pax Mariae.
En fruktträdgård på cirka 250 fruktträd producerar råvaran till den äppelmust som saluförs på slottet.
