Gripsholms hjorthage

Dovhjort. Foto: Pressens Bild.
Naturreservatet Gripsholms hjorthage har sedan 1600-talet varit en betesmark som tillhört Gripsholms Kungsladugård.

På 1860-talet lät kung Karl XV anlägga hjorthagen som en kombinerad promenadpark och djurgård.

Hjorthagen ändrades till hjorthägn omkring 1890 för att ta emot hjortar från det kungliga jaktområdet Hjorthagen vid Värtahamnen på Norra Djurgården i Stockholm.

Hundra dovhjortar


I dag används hela reservatområdet som betesmark för cirka hundra dovhjortar. Området är ett mycket populärt strövområde både för lokalt boende och det stora antalet besökare till Gripsholms slott.

I området finns kulturspår i form av en fornborg, ett gravfält, ett ordensemblem i gjutjärn samt äldre promenadvägar och byggnadsrester. Området omfattar cirka 60 hektar.

Sällsynt läderbagge


Reservatets främsta biologiska värden är de gamla träden, framför allt ek och lind. De utgör viktiga livsmiljöer för många sällsynta lavar, svampar och insekter.

Läderbaggen är en mycket ovanlig insekt, som finns här. Arten har endast konstaterats på några få platser i länet.  

Hotade lavar och sällsynta insekter


Inom reservatet påträffas hotade lavar som till exempel blyertslav, skugglav, orangelav, gammellav, rosa skärelav, rödbrun spiklav, lunglav och bårdlav.

Bland sällsynta insekter, som observerats, kan nämnas brokig barksvartbagge, gammelek klokrypare, skeppsvarvsfluga och ekmulmbagge.

Idag kan man vandra i Hjorthagen och möjligheten är stor att få se hjortarna på nära håll.