Drottningholms slottspark

Allén en sommardag med människor som promenerar. Foto: Ellinor Flingdal/Kungl. Hovstaterna.
Drottningholms slottspark är öppen året runt för egen rundvandring. Här vandrar du genom historiska stilideal från 1600-talets barock till engelsk park på sent 1700-tal.

Karta över slottsområdet med information om parken finns att ladda hem, se menyn Besöksinformation till höger. Även guidade turer i parken kan bokas, se Gruppbesök

Detalj av överstycket på posten in till Drottningholms slottspark. Foto: Ellinor Flingdal/Kungl. Hovstaterna.
Redan under Johan III:s tid fanns det en slottsträdgård vid slottet. Den fungerade främst som nyttoträdgård och låg ungefär där parkeringen öster om teatern ligger i dag.

Barockträdgården


Den äldsta trädgården tillkom i slutet av 1600-talet på drottning Hedvig Eleonoras initiativ, under ledning av slottsarkitekterna Tessin, far och son.

Denna del kallas för barockträdgården och ligger i direkt anslutning till slottet, omgärdad av fyrradiga lindalléer.

Inspiration och idéer fick arkitekterna från nyanlagda slottsträdgårdar i Frankrike där idealet var strikt, tuktat och symmetriskt.

Barockträdgården förföll under 1800-talet men restaurerades på 1950–60-talen på initiativ av Gustaf VI Adolf.

Parken vid slottets sjösida, foto taget på avstånd. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Närmast slottet ligger broderiparterren, vilken ursprungligen hade ett invecklat broderimönster av buxbomshäckar och färgat grus.

Bronsskulpturerna i parken är nygjutna kopior efter original av de Vries som visas i det närliggande museet. Skulpturerna kom till Sverige som krigsbyten från Prag 1648 och Fredriksborg i Danmark 1659.

Efter en muravsats följer Vattenparterren med tio vattenstrålar och buxbomsomgärdade gräsmattor.

Adrien de Vries skulptur föreställande en häst.  Foto: Ellinor Flingdal/Kungl. Hovstaterna.

Tessinska kaskaderna


En kaskadanläggning bestående av sju vattenkaskader på var sida om mittgången bildar parterrernas fond - en fri tolkning av de ursprungliga Tessinska kaskaderna, vilka revs i början av 1800-talet.

Idag är den ersatt av en stor gräsmatta med ytterkanter av buxbom samt band av krossat tegel och svart hyperit.

Perspektivbild över broderiparterren med Herkulesfontänen i mitten. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Krigsbyte


Centralt placerad står Herkulesfontänen, med bronsfigurer av skulptören Adriaen de Vries.

Bortom kaskaderna följer fyra boskéer och fontänen Kronan. Boskéerna fick sin nuvarande utformning under 1700-talet.

Häckar som väggar och kulisser


I den sydvästra boskén finns en lövteater uppbyggd med häckar som väggar och kulisser.

Mellan boskéerna och Munckens kulle i fonden av barockträdgården finns de i dag högväxta resterna av stjärnboskén, som på sin tid bestod av tuktade häckar.

Parken på sjösidan en höstdag. Del av slottet syns och dimma ligger över vattnet. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Parterren på slottets sjösida är en rekonstruktion av en anläggning från 1723.

Vid mitten av 1700-talet anlades trädgården runt Kina slott. Man började vid denna tid överge det strikta trädgårdsidealet för en mer naturlig park.

En mer "vild" park


Drottning Lovisa Ulrika tog intryck av de nya idéerna och lät Kina slotts arkitekt, Carl Fredrik Adelcrantz, plantera kastanjealléerna runt Kina som siktgator ut i landskapet.
Grönskande boské, den östra Gustavianska boskén. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Boskéerna öster om Kina slott planerades som bersåer för otvungen samvaro ute i det fria. Inuti boskéerna byggdes stora burar, voljärer, för bland annat exotiska fåglar. En av dessa finns kvar men i starkt förändrat skick.

Bortom boskéerna anlades ett menageri. Kvar i dag finns endast en damm. Bakom slottet tar en svensk blandskog vid och ger en "vild" och naturromantisk inramning av Kinaanläggningen.

England inspirerar


När Gustav III övertog Drottningholm 1777 önskade han ge uttryck för det nya parkidealet från England, den naturliga landskapsparken.
Vårbild på holmen vid badhuset. Foto: Kungl. Hovstaterna.
Fredrik Magnus Piper, som studerat på plats i England, fick 1780 i uppdrag att skapa en sådan anläggning norr om barockträdgården.

Den består av två dammar med kanaler, öar och vackra broar, stora gräsmattor samt träd i alléer och dungar. Runt hela parken slingrar sig promenadvägar.

Genom engelska parken och delvis genom barockträdgården sträcker sig siktgator, "vistor", som ger utblickar och vyer.

Staty vid slottets sjösida. Foto: Henrik Garlöv/Kungl. Hovstaterna.

Kanalsystem


Söder om barockträdgården och ner mot Mälaren ligger Kungsängen och ett mindre kanalsystem, vilket fick sin utformning på 1800-talet.

Oskar II och hans familj lät den 30 oktober 1881 plantera var sitt ekträd här, Gustaf VI Adolf fullföljde traditionen 1973 och Carl XVI Gustaf 1996.

På avstånd syns del av dammsystemet, omgärdad av grönskande och lummiga träd. Gräsmatta i förgrunden. Foto: Kungl. Hovstaterna.

Byggnader och skulpturer


Av alla de stämningsskapande byggnader som planerades i den engelska parken kom endast ett fåtal att fullbordas, till exempel Götiska tornet i riddarromantisk stil.

På ett flertal platser i parken står kopior av antika marmorstatyer ursprungligen inköpta av Gustav III under hans Italienresa 1783–84.

Dessa var tänkta att utgöra vackra överraskningar i grönskan eller slutpunkten i långa perspektiv.

Vakttältet. Foto: Gomer Swahn

Vakttältet


Vakttältet nedaför Kina slott uppfördes på Gustav III:s uppdrag efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz 1782. Tältet lär ha byggts för vaktmanskapet vid Kina slott, men troligare är kanske att det i stället användes som förläggning för de kompanier som förlades vid Drottningholm sommartid för arbete i parken.