- AKTUELLT
- KALENDER
- Drottningholms slott
- Gripsholms slott
- Gustav III:s paviljong
- Haga slott
- Hovstallet
- Kina slott
- Kungliga slottet
- Riddarholmskyrkan
- Rosendals slott
- Rosersbergs slott
- Slottskyrkan
- Strömsholms slott
- Tullgarns slott
- Ulriksdals slott
- Kungliga Djurgården
- Hagaparken
- Fjäderholmarna
- Bokverket De Kungliga Slotten
- Start
- / Kungliga slotten
- / Drottningholms slott
- / Slottsparken
Drottningholms slottspark
Redan under Johan III:s tid fanns det en slottsträdgård vid slottet. Den fungerade främst som nyttoträdgård och låg ungefär där parkeringen öster om teatern ligger i dag.
Barockträdgården
Den äldsta trädgården tillkom i slutet av 1600-talet på drottning Hedvig Eleonoras initiativ, under ledning av slottsarkitekterna Tessin, far och son.
Denna del kallas för barockträdgården och ligger i direkt anslutning till slottet, omgärdad av fyrradiga lindalléer.
Inspiration och idéer fick arkitekterna från nyanlagda slottsträdgårdar i Frankrike där idealet var strikt, tuktat och symmetriskt.
Barockträdgården förföll under 1800-talet men restaurerades på 1950–60-talen på initiativ av Gustaf VI Adolf.
Bronsskulpturerna i parken är nygjutna kopior efter original av de Vries som visas i det närliggande museet. Skulpturerna kom till Sverige som krigsbyten från Prag 1648 och Fredriksborg i Danmark 1659.
Efter en muravsats följer Vattenparterren med tio vattenstrålar och buxbomsomgärdade gräsmattor.
Tessinska kaskaderna
En kaskadanläggning bestående av sju vattenkaskader på var sida om mittgången bildar parterrernas fond - en fri tolkning av de ursprungliga Tessinska kaskaderna, vilka revs i början av 1800-talet.
Idag är den ersatt av en stor gräsmatta med ytterkanter av buxbom samt band av krossat tegel och svart hyperit.
Krigsbyte
Centralt placerad står Herkulesfontänen, med bronsfigurer av skulptören Adriaen de Vries.
Bortom kaskaderna följer fyra boskéer och fontänen Kronan. Boskéerna fick sin nuvarande utformning under 1700-talet.
Häckar som väggar och kulisser
I den sydvästra boskén finns en lövteater uppbyggd med häckar som väggar och kulisser.
Mellan boskéerna och Munckens kulle i fonden av barockträdgården finns de i dag högväxta resterna av stjärnboskén, som på sin tid bestod av tuktade häckar.
Vid mitten av 1700-talet anlades trädgården runt Kina slott. Man började vid denna tid överge det strikta trädgårdsidealet för en mer naturlig park.
En mer "vild" park
Drottning Lovisa Ulrika tog intryck av de nya idéerna och lät Kina slotts arkitekt, Carl Fredrik Adelcrantz, plantera kastanjealléerna runt Kina som siktgator ut i landskapet.
Bortom boskéerna anlades ett menageri. Kvar i dag finns endast en damm. Bakom slottet tar en svensk blandskog vid och ger en "vild" och naturromantisk inramning av Kinaanläggningen.
England inspirerar
När Gustav III övertog Drottningholm 1777 önskade han ge uttryck för det nya parkidealet från England, den naturliga landskapsparken.
Den består av två dammar med kanaler, öar och vackra broar, stora gräsmattor samt träd i alléer och dungar. Runt hela parken slingrar sig promenadvägar.
Genom engelska parken och delvis genom barockträdgården sträcker sig siktgator, "vistor", som ger utblickar och vyer.
Byggnader och skulpturer
Av alla de stämningsskapande byggnader som planerades i den engelska parken kom endast ett fåtal att fullbordas, till exempel Götiska tornet i riddarromantisk stil.
På ett flertal platser i parken står kopior av antika marmorstatyer ursprungligen inköpta av Gustav III under hans Italienresa 1783–84.
Dessa var tänkta att utgöra vackra överraskningar i grönskan eller slutpunkten i långa perspektiv.
Kanalsystem
Söder om barockträdgården och ner mot Mälaren ligger Kungsängen och ett mindre kanalsystem, vilket fick sin utformning på 1800-talet.
Oskar II och hans familj lät den 30 oktober 1881 plantera var sitt ekträd här, Gustaf VI Adolf fullföljde traditionen 1973 och Carl XVI Gustaf 1996.
