- Start
- / Kungliga slotten
- / AKTUELLT
- / Fasadrenovering
Slottets byggnadshistoria
Detalj av akvarell målad av Anders Hultgren.
På 1770-talet inköptes slottet av staten för att överlämnas till Gustav III:s yngste bror, hertig Fredrik Adolf av Östergötland. Hertigen var mycket intresserad av konst och arkitektur och företog ett antal resor till Frankrike och Italien.
Slottet var i behov av modernisering och Fredrik Adolf lät genomföra flera större ombyggnader. Huvudentrén flyttades från borggården till huvudbyggnadens norra sida och en risalit med fronton mot borggården i söder revs. Det höga brutna taket ersattes av ett flackt tak med balustrad efter italiensk förebild.
Båda flyglarna utökades med en attikavåning och fick liksom huvudbyggnaden flacka tak belagda med svart plåt och fotbalustrad. Den västra flygeln och huvudbyggnaden stod till det yttre klara år 1800. Den östra flygeln revs till grunden vilket sannolikt var nödvändigt på grund av bristande grundläggning och stod klar först 1803. Eftersom Fredrik Adolf på grund av sjukdom vistades utomlands från och med 1800 fram till sin död 1803 dokumenterades de pågående arbetena med östra flygeln i en serie akvareller som skickades till hertigen. Akvarellerna utfördes av Anders Hultgren och Philip Thoman.
Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet gjordes inga lika omfattande förändringar men likväl förändringar som blev betydelsefulla för upplevelsen av slottet. Under 1880-talet fick slottet sin röda färg på hörnkedjor, fönsteromfattningar och takfot. Det var vid denna tid som Gustaf V och Viktoria flyttade in och det är troligt att den röda färgen är ett arv från slottet i Mainau, som var Viktorias barndomshem. Dessförinnan var slottet helt målat i en vit kulör.
Materialtekniskt förändrades putsytorna vid den senaste renoveringen. Nu användes de material och metoder man vid den tiden ansåg bäst. Nästan all gammal kalkputs knackades ned från slottet förutom på taklister och på portalerna mot borggården. Den puts som sedan påfördes vid renoveringen var en kalkcementputs av modern karaktär och istället för traditionell kalkfärg användes den vid tiden moderna färgen Aktivan.
Femtio år har gått sedan den senaste fasadrenovering och slottet är återigen i stort behov av renovering. Idag är den vanliga uppfattningen att byggandsminnen som Tullgarns slott skall underhållas och bevaras med traditionella material och metoder. Med det menas att man så långt det är möjligt skall försöka använda tillvägagångssätt, puts och färgtyper som fanns vid tiden för byggnadens uppförande.
Nu när slottet åter skall renoveras så har Statens fastighetsverk valt att ta ned den puts som påfördes vid 1950-talets slut och ersätta den med en traditionell kalkputs. En av de viktigaste orsakerna till detta är att det endast är en äkta kalkputs som kan målas med en äkta kalkfärg, vilket har stor betydelse för hur slottet upplevs. Det mjukare kalkputsbruket ökar intrycket av äkthet och autenticitet.
Den kommande färgsättningen av slottet följer till stor del den nuvarande. En viktig förändring är att den röda fägen blir ljusare än vad den är idag. Kalkfärgen har en mer levande yta och före renoveringen vid 1950-talet var kontrasten mellan den ljusa fasadfärgen och de rödmålade arkitektoniska elementen mindre. Delar av sandsten i fasaderna kommer att målas med linoljefärg. De har alltid varit målade men mycket av färgen har nötts ned och de är idag nästan rena från färg. Linoljefärgsmålningen har vid sidan av de estetisk värdena även en bevarande egenskap viket skyddar stenen mot slitage.
På 1950-talet togs även färgen bort på portarna i flyglarnas fasader. Sannolikt för att man ville visa det vackra ekvirket. Tidigare har de varit täckmålade med linoljefärg och eftersom portarna har slitits starkt av att vara omålade i 50 år kommer de att målas igen med en ådermålning i ekimitation.
Parallellt med fasadrenoveringen kommer plåttaket på hela slottet att får en översyn och målas med svart färg.
Räckena av ek i takets balustrad kommer att tas ned för rengöring, reparation och målning.
