Sveriges Kungahus

H.M. Konungens tal på nationaldagen 1998, Skansen

1998-06-06

Kära svenskar,
Detta år är för mig av en alldeles särskild betydelse. Därför är det en glädje för mig att tala på Sveriges nationaldag här på Skansen - detta unika Sverige i miniatyr.

Drottningen och jag brukar varje år vara inbjudna att, före Skansenfesten, fira Nationaldagen på någon plats ute i landet. För oss är det naturligt, eftersom Sverige är så mycket mera än huvudstaden.

Så har det inte blivit i år, av två goda skäl. Dels har en rad olika aktiviteter anordnats med anledning av att det är 25 år sedan jag blev Sveriges monark. Dels är Stockholm år 1998 Europas kulturhuvudstad. Genom det rika och extra laddade kulturutbud Stockholm just nu erbjuder, vill vi visa, både för oss själva och för utländska besökare såväl bredden som exklusiviteten i vårt kulturarv och därmed i vårt lands nationella identitet.

När jag nu ser tillbaka på 25 år som Sveriges kung, kan jag konstatera, att det har varit ett mycket händelserikt kvartssekel. Situationen ute i världen är i dag radikalt annorlunda än den var 1973 – det år jag tillträdde. Då var det kalla kriget som allra kallast. Hela världen präglades av den terrorbalans, som två stormakter upprätthöll med hjälp av en enorm arsenal av kärnvapen. Sverige låg mitt emellan stormakterna. Det är idag lätt att glömma den känsla av utsatthet, som då styrde våra tankar och handlingar.

En omfattande kärnvapennedrustning har påbörjats - även om oväntade bakslag på senare tid hotar den positiva utvecklingen. Järnridån finns inte längre och de forna öststaterna genomgår för närvarande en snabb omvandling. Tydligare än förr märker vi nu att några av dessa länder är våra nära grannar. Vi bistår dem, efter förmåga, i denna dynamiska och löftesrika omvälvning och ser fram emot ett ständigt växande nät av kontakter inom kultur, turism och handel.

Det europeiska samarbetet ger en god grund för ökade kontakter inom alla områden. Förutsättningar för att lösa stora, globala problem förbättras också härigenom. Jag tänker då inte enbart på ekonomiska och politiska frågor utan också på miljön, narkotikabekämpningen och barnens rättigheter. Med ett utökat samarbete över gränserna växer möjligheterna att lyckas.

Kris- och krigshärdar finns emellertid fortfarande på många håll i världen - även i Europa. Konflikterna beror ofta på att olika grupper och folkslag inte kan enas om sin historia. Den långa, gemensamma historia som vi i Sverige kan åtnjuta är ett ovärderligt privilegium. Vi har också haft förmånen att slippa krig inom våra egna gränser under de senaste 150 åren. Min egen anfader, Karl XIV Johan, lade på ett beundransvärt sätt grunden till denna långa sammanhängande fredsperiod.

1973 var på många sätt ett dramatiskt år. Min farfar, Kung Gustaf VI Adolf, gick ur tiden och lämnade ett stort tomrum efter sig, i familjen och i nationen. Det var då, liksom i år riksdagsval, och valrörelsens debattvågor gick höga. Det är naturligt under ett valår att menings-motsättningar förstoras. Debatten är ett viktigt inslag i demokratin.

Men en dag som denna, då vi skall hylla vårt land och allt det positiva det står för, kan det vara på sin plats att tona ned motsättningarna och lyfta fram samhörigheten. Trots allt är det mera som förenar än som skiljer olika grupper och individer i vårt land. Sverige är inte bara ett naturskönt land utan också ett fint samhälle att bo och verka i. Ett av många bevis på detta är att vi svenskar har en medellivslängd, som är högre än på de flesta andra håll i världen.

Många människor från andra länder har, framför allt efter andra världskriget, av olika skäl sökt sig till vårt land. Under de 25 år, som jag varit Sveriges statschef, har över en halv miljon människor blivit svenska medborgare. Det är allas vårt ansvar att nya svenskar verkligen känner sig välkomna och att Sverige är deras hemland. I samband med ett jubileum är det naturligt att minnas och blicka tillbaka. Men viktigare är att försöka se framåt. Demokratin är i dag mera spridd i världen än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. De stora och överskuggande hoten inför framtiden ligger, som jag ser det, i riskerna för miljöskador av olika slag. Alla sorters investeringar i förbättringar av vår yttre miljö, är därför viktiga och nödvändiga, inte enbart för oss utan framförallt för kommande generationer.

Den framtidsfråga som dagens ungdomar prioriterar högst, enligt en nyligen publicerad opinionsundersökning, är just åtgärder för att förbättra vår yttre miljö. Hela 90% av de tillfrågade ungdomarna säger emellertid samtidigt att de ser ljust på framtiden.

Hur framtiden kommer att se ut, beror i hög grad på just dessa morgondagens medborgare. De värderingar de för med sig ut i livet, kommer att forma framtidens Sverige.

Dessa värderingar formas inte så mycket på grundval av vad vi föräldrar tycker och tänker. Kamrater, skolan och massmedia är viktiga källor till våra barns verklighetsbild och normbildning. Tillsammans har vi alla ett stort ansvar att visa att medmänsklighet och respekt för andra individer och idéer utgör grundvalen för ett demokratiskt samhälle. Att säga nej till alla former av våld och förtryck är nödvändigt.

Vårt Sverige, som vi idag hyllar, har växt fram med dessa ideal som ledstjärnor. Låt oss fortsätta att slå vakt om allt som är bra i vårt fina, svenska samhälle. Som landets statschef vill jag fortsätta att verka "För Sverige – I tiden".

Vår blågula flagga är en självklar symbol för Sverige. Den är en symbol för allt det vi värdesätter och har gemensamt – för fred, frihet och tolerans. Låt oss också se den som en symbol för klara, blå sjöar och för en lysande gul sol, i en ren och klar luft.

För vårt land och dess framtid föreslår jag nu ett fyrfaldigt leve. Leve Sverige!