2014-11-10

H.M. Konungens tal vid Kungliga Krigs- och Vitterhetsakademiens seminarium på Stockholms Slott, måndagen den 10 november 2014

(Det talade ordet gäller)

Ers Majestät,
Eders Kungliga Högheter,
Fru statsråd,
Herr vice talman,
Eders excellenser,
Akademiledamöter,
Mina damer och herrar,

Sverige har nu upplevt en period av 200 år i fred. I internationell jämförelse är detta en unik företeelse. Århundraden av krig ersattes efter 1814 av en aktiv säkerhetspolitik, fredsbevarande insatser och ett stärkt civilsamhälle. Det är en enastående utveckling, som nu uppmärksammas i detta seminarium.

1800-talet inleddes på ett omvälvande sätt med Napoleonkrigens omstörtningar, kriget mot Ryssland och Finlands nya ställning som storfurstendöme i det ryska imperiet. Sveriges ställning förändrades också i grunden med den nya regeringsformen år 1809.

Med den nya Bernadotte dynastin följde inte bara en utrikespolitisk kursändring, utan också en utveckling av landets ekonomiska liv.

Det sista kriget är väl känt. Med frederna i Kiel och Paris 1814 drog sig Sverige ur den kontinentala maktkampen. Konventionen i Moss i augusti samma år avslutade kriget i Norge och det sista fälttåget. 

Visserligen har Sverige sedan dess befunnit sig i närheten av krigets oro vid flera tillfällen: vid Krimkriget, inför krigen mellan Danmark och Tyskland under mitten av 1800-talet, under det första världskriget och i hög grad under det andra världskriget. Svenska soldater och sjömän har under senare decennier gjort en stor insats i åtskilliga fredsbevarande aktioner.

Men freden har bibehållits, och krafterna har kunnat inriktas på att främja samhällets utveckling. Sverige har blivit ett land med många kulturer, precis som under 1600-talets stormaktsvälde.

Fälttågen på främmande mark har ersatts av fredsbevarande arbete i samarbete med andra länder och organisationer. Svenskar har gjort en framträdande insats i det internationella samfundet för att på folkrättens och humanitetens grund främja fred och välstånd. Det är någonting som vi kan känna stolthet över.

Vi har upplevt en i internationell jämförelse unik kontinuitet av fred. Låt ossuppmärksamma de människor och krafter som har gjort detta möjligt.

Sverige kan fortsätta att ta plats i det internationella samfundet som en aktiv förespråkare för folkrätten och för mänskliga rättigheter.

Och låt oss därför, även i framtiden, vara beredda att bidra och göra insatser för skapande och bevarande av fred i Sverige och internationellt.