2015-03-03

H.M. Konungens tal vid Presidentens middag, den 3 mars 2015

(Det talade ordet gäller)

Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio,

Excellenser,

Mina damer och herrar,

Herr President,

Tack för era vänliga hälsningsord. Drottningen och jag uppskattar alltid att komma till Finland, och den stora gästfrihet och värme vi möts av.

Jag har varit i Finland många gånger. Detta är mitt femte statsbesök till Ert land och de har alla varit mycket minnesvärda. Varje gång har jag lärt mig något nytt. Och jag har haft förmånen att fått lära känna fem finska presidenter, där president Kekkonen blev den förste.

För snart tre år sedan fick vi nöjet att också lära känna er, herr President och fru Haukio, vid ert statsbesök till oss i Sverige. Sedan dess har vi träffats flera gånger, både i Sverige och här i Finland. Därför gläds Drottningen och jag särskilt åt att få vara här idag.

Vi möttes så sent som i söndags vid skid-VM i Falun.

Låt mig passa på att tillönska er, herr President, som beskyddare för nästa VM, i Lahtis 2017 Lycka till med arrangemangen.

Jag hoppas kunna vara på plats och följa kampen mellan våra länders skidåkare.

De många besöken i Finland är ingen tillfällighet. Relationen mellan våra länder är nära och speciell. Familjebanden är många och påtagliga. Nätverken är utbredda och de bidrar till den närhet vi känner på många områden, kanske inte minst inom näringsliv och kultur.

Många talangfulla finländare har genom åren bidragit till den svenska samhällsutvecklingen. Under åren 1939 till 1944 kom många krigsbarn till vårt land. Ytterligare grupper flyttade till Sverige under 1960 och 1970 talen och bidrog i hög grad till att svensk industri och näringsliv expanderade. De bidrog till ett växande välstånd i Sverige. Vi tackar dem för deras insatser.

Idag beräknas det att drygt åtta procent av Sveriges befolkning har finländska rötter, detta om man bara räknar tre generationer tillbaka. Om vi går ännu längre bakåt, kan man med rätt stor säkerhet säga att många svenskar har sina rötter i Finland.

Att allt fler i senare generationer värnar om sitt finska språk är något som vi i Sverige gläder oss åt och uppmuntrar. Det är av stort värde för vår samhörighet att det talas finska i Sverige, men också svenska i Finland. Inte minst för samarbetet mellan våra näringsliv är detta av stor betydelse.

Just näringslivet är det område där Sverige och Finland kanske är mest sammanflätat. De ömsesidiga investeringarna i våra länder är betydande. Finländare och svenskar har ofta varit duktiga inom samma områden och därför också konkurrenter. Detta har lett till flera företagsfusioner där den gemensamma styrkan har blivit ett alternativ.

Även andra former av samarbeten har vuxit fram med tiden, allt för att vi ska kunna hävda oss i en än mer globaliserad värld. Till detta kommer också det faktum att våra länder är bland varandras viktigaste exportmarknader.

Sverige och Finland arbetar tillsammans för att undanröja de gränshinder som fortfarande finns.  Men också mer praktiskt samarbete över gränsen utvecklas. Torneå och Haparanda är två städer som visar att detta kan drivas nästan hur långt som helst. Nu har de ett gemensamt resecentrum och bandylag samt en golfbana som sträcker sig över nationsgränsen.

Finsk uppfinningsrikedom och innovationskraft är av stort intresse för Sverige. I november besökte jag Finland i spetsen för en delegation från den svenska ingenjörsvetenskaps-akademin. Vid Aaltouniversitetet, och hos olika företag, kunde jag konstatera en ungdomlig framåtanda och ett imponerande entreprenörskap.

Vi hoppas att många av dessa företagsamma individer ska komma samman med likasinnade i Sverige, och med svenskt näringsliv. Det är därför med glädje jag noterar de initiativ till möten mellan finländska och svenska ungdomar som arrangeras i samband med statsbesöket. Och jag ser fram emot att själv kunna närvara under delar av dessa.

På flera områden finns en stor potential för ytterligare näringslivssamarbete mellan våra länder. Ni, herr president, har ofta framhållit betydelsen av det nordiska varumärket. Det är något båda våra länder kan dra nytta av, och också samarbeta kring.

Det finns också mycket annat i Finland som intresserar oss i Sverige. Det ska bli givande att besöka yrkeshögskolan i Villmanstrand på torsdag. Det är en form av skola som vi inte har på samma sätt i Sverige.

Men, utöver det besöket är just östra Finland en region som vi vill lära känna bättre. Vi vill bredda vårt kontaktnät också till delar av Ert land, där Sverige kanske inte är lika välkänt och det svenska språket används i mindre utsträckning. Det är bland annat därför vi har inrättat ett nytt konsulat i Villmanstrand.

Om en dryg vecka är det 75 år sedan vinterkriget avslutades. Detta uppmärksammas på flera sätt och vi påminns alldeles särskilt om den heroiska finska insatsen för att stoppa Sovjetunionens expansion. Det finska motståndet väckte respekt också i Moskva, och betydde att Finland kunde behålla sin självständighet och sin nordiska tillhörighet.

Många i Sverige engagerade sig starkt för Finland och 8 000 frivilliga anmälde sig, för att med vapen i hand bistå ert land. Även den materiella hjälpen var betydande. Men detta bleknar förstås i jämförelse med de uppoffringar som det finska folket fick genomlida. I Sverige känner vi fortfarande tacksamhet inför det finska hjältemodet och den motståndskraft som visades.

Det var av största betydelse för hela Nordens och inte minst Sveriges säkerhet.

Under det senaste året har vi båda fått inse att vi inte lever i en så trygg del av världen som vi kanske både trott och önskat.

Betydelsen av att ha goda vänner och grannar i sin närhet är större än på länge. Detta har gett än mer näring till närmandet mellan våra länder. Försvarssamarbetet som pågått under en tid har fördjupats ytterligare.

Men, också inom Europeiska Unionen finns utrymme för mera samarbete. Om vi förenar våra röster hörs de bättre i andra europeiska huvudstäder. Med våra likartade värderingar, och djupt förankrade demokratiska traditioner, har vi gemensamt ett ansvar och en möjlighet att påverka utvecklingen inom EU.

Herr President,

Banden mellan våra länder fortsätter att vara starka. Men de kan inte tas för givna för all framtid. Kunskaperna i både Sverige och Finland om grannlandet, och vår gemensamma historia har minskat. De starka nätverk som finns behöver föryngras och breddas geografiskt.

Det är den äldre generationens ansvar att se till att även de yngre kan dra nytta av den närhet som finns mellan våra länder.

Med dessa ord vill Drottningen och jag tacka för möjligheten att åter få avlägga ett statsbesök till Finland. Vi ser fram emot att just få bidra till att bredda och fördjupa våra kontakter med ert land.

Jag ber att få utbringa en skål för Er herr President och Fru Haukio, för Republiken Finland och för Finlands folk. 

Skål!