2013-09-19

H.M. Konungens tal i Rikssalen, torsdagen den 19 september 2013

(Det talade ordet gäller)

Herr Talman,
Herr Statsminister,
Excellenser,
Ärade ledamöter av Sveriges riksdag,
Mina Damer och Herrar,

Första gången jag talade inför er här i Rikssalen på Kungliga Slottet var på dagen för 40 år sedan. Jag var då 27 år gammal.

Jag hade under nästan hela mitt liv förberetts för den dagen. Så länge jag kunde minnas visste jag att en dag skulle jag överta rollen som Sveriges statschef, efter min farfar Gustaf VI Adolf.

Ändå var det inte utan viss nervositet som jag då stod inför er. Jag var medveten om den stora uppgift som hade givits mig, men också stolt över att få föra vidare den tradition och det ansvar som ämbetet innebär.

40 år har gått sedan den dagen. Mycket har hänt och mycket har förändrats. På det personliga planet har jag – liksom så många i min generation – hunnit bli både make, far och morfar. Jag har fått förmånen att se både Sverige och vår omvärld i snabb förändring.

Under dessa 40 år har det svenska samhället utvecklats. Vi har upplevt hur Europas karta ritats om och sett världen förändras. Både vår ekonomi och industri har genomgått mycket stora strukturomvandlingar. Samtidigt har vårt land berikats med nya medborgare från andra länder, vilka har tillfört oss många erfarenheter och olika kunskaper.

Sverige är sedan 1995 medlem i den Europeiska Unionen. Detta har medfört helt andra möjligheter för oss som nation. Dessutom har det gett Sverige nya verktyg i arbetet för fred, demokrati och mänskliga rättigheter.

Under dessa 40 år har jag gjort många resor runt om i vårt land. Jag har från norr till söder fått ta del av all den optimism och framåtanda som människor ger uttryck för. Samtidigt har jag fått se och uppleva alla de goda initiativ som burit, och fortsatt bär upp, Sveriges utveckling.

Genom statsbesök till flera länder, i alla världsdelar, har Drottningen och jag också många gånger fått bekräftat vilket gott anseende vårt land har utomlands. På resor med olika svenska näringslivsdelegationer, har jag fått uppleva den stolthet vi sätter i att vara både innovativa och hålla hög kvalitet, i det vi erbjuder vår omvärld. Allt detta väcker i sin tur respekt och nyfikenhet på Sverige.

Jag har även haft glädjen att överräcka närmare 500 Nobelpris under dessa 40 år. Varje gång fylls jag av stor beundran över att det är just Sverige som har möjligheten och förtroendet att dela ut detta världens förnämsta pris.  

Allt har dock inte bara gått i ljusa färger.
Vi har under dessa år också drabbats av stora nationella katastrofer.  Förlisningen av "Estonia" 1994 och tsunamin 2004 är händelser vi minns – händelser i vilka många svenskar så tragiskt omkom.
Sverige är inte heller en skyddad plats i världen.
Jag tänker inte minst på mordet på statsminister Olof Palme 1986 och på utrikesminister Anna Lindh 2003.

Ja, en dag som denna är det lätt att blicka bakåt. Men jag vill hellre se framåt! Eller som det har sagts: "Jag är mer intresserad av framtiden, för det är där jag ska tillbringa resten av mitt liv".

Vi kan kanske inte förbereda framtiden för våra barn, men vi kan förbereda våra barn för framtiden. Under detta mitt fyrtionde år som regent, har Drottningen och jag besökt samtliga 21 län i Sverige. Under dessa resor har vi mött många barn och ungdomar – glada, duktiga och initiativrika. Låt oss tillsammans verka för att ge dem alla en trygg uppväxtmiljö och en god utbildning. Det är ju dem som skall bära upp och utveckla vårt land i framtiden.

När jag nu står inför er igen – i Rikssalen på dagen 40 år senare – känner jag samma stora engagemang för min uppgift som jag gjorde då. Därtill har jag nu 40 års erfarenhet och en fördjupad kunskap om både vårt land och vår omvärld.

Inte minst har jag en ännu starkare tro på den framåtanda och alla de goda krafter som verkar för en fortsatt gynnsam utveckling av Sverige.

Ja, jag ser fram mot framtiden.

Med förväntan och tillförsikt gläds jag åt att få följa den fortsatta utvecklingen i vårt land. Jag tror på denna vackra, öppna och framtidsinriktade nation. Jag känner också fortsatt stolthet över att som statschef få representera Sverige.

Tack.