Huvud
2010-04-12

H. M. Drottningens tal vid 1:a Nationella konferensen i palliativ vård,


Norra Latin, Stockholm, 12 april 2010

(Det talade ordet gäller)

Mina damer och herrar,

 
Det är med stor glädje jag inviger den första nationella konferensen i palliativ vård. För de flesta friska människor pågår livet och vi hinner sällan tänka på livets stora frågor, utan vi har fullt upp med vardagen. Men varje liv har en början och ett slut, det är varje människas livsvillkor.

 
Min egen mor drabbades av demenssjukdom och min bror dog i cancer. Även andra människor i min omgivning har blivit sjuka och gått bort. Så länge det handlar om sjukdomar som går att bota, så litar vi på sjukvården och att vi få bra vård. Men den palliativa fasen i livet gör oss mer osäkra. Finns det hjälp att få?
Får man lika god hjälp oavsett om det rör sig om cancer eller om demens?

 
Palliativ vård har från början utvecklats för de cancersjuka. Men enligt WHO bör vården omfatta alla patienter som är svårt sjuka och befinner sig i livets slutskede. Denna fråga blev viktig för mig, då min mor insjuknade i demens. Jag kom i kontakt med professor Barbro Beck-Friis som hjälpte mig och min familj i en svår situation. Den erfarenheten la också grunden till att Stiftelsen Silviahemmet bildades. Silviahemmet har som mål att sprida kunskap om hur palliativ vård kan tillämpas även vid demens. När verksamheten startade 1996, på Alla Hjärtans Dag, var palliativ vård ett okänt begrepp utanför cancerområdet. Men professor Barbro Beck-Friis tog fram ett utbildningsmaterial som framgångsrikt har spridits i Sverige, men även i Japan och Tyskland.

 
Min dröm är att utbildning i palliativ vård, som värnar om människans livskvalitet, ska bli en självklarhet inom alla vårdutbildningar i Sverige. Det finns idag en utbyggd palliativ vård. Men det är viktigt att den ser likadan ut oavsett var man bor i landet och oavsett vilken diagnos man har.

 
Jag blir glad när jag ser er alla som kommit till den här konferensen. All god vård bygger på kunskap, respekt och omtanke. Jag ser i konferensprogrammet att allt detta kommer att belysas och diskuteras. Ert viktiga arbete gör skillnad!

 
Jag vill tacka arrangörerna Ersta hospice och högskola, Stockholms sjukhem och Nationella Rådet för Palliativ Vård och jag vill tillönska er två innehållsrika och lärande dagar.