2017-01-27

H.M. Drottningens anförande vid utdelning av stipendium från Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen. Fredagen den 27 januari 2017

(Det talade ordet gäller)

Varje människas liv är en historia.

De flesta faller i glömska. Det hör livet till.

Men det finns historier som vi inte får glömma. Som vi måste bevara, och berätta om och om igen. Även när det gör ont att minnas.

Det är vår skyldighet att göra detta. Av respekt mot dem som gått före oss – och av omsorg om dem som kommer efter oss.

Det gäller inte minst vittnesmålen från Förintelsen, detta ohyggliga sår i Europas och mänsklighetens historia.

Som sagt: varje liv är en historia. Men hur håller vi historien levande?

Vi som växt upp efter andra världskriget ställer oss den frågan. Hur engagerar vi våra barn och barnbarn?

Det är en svår fråga. Jag är övertygad om att detta stipendium är ett viktigt bidrag i det arbetet. Och jag vill tacka Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen som tagit detta initiativ.

Nu vill jag vända mig särskilt till årets stipendiat, Jacob Mühlrad:

Musiken är ett språk som talar direkt till hjärtat. Den kan ofta förmedla det som orden inte klarar.

När Jacob berättar sin morfars historia, med kören som instrument, bevarar han den också för framtiden och låter den leva vidare. I våra minnen och i våra hjärtan.

Det är en stor och viktig gärning.

Jag vill önska varmt lycka till med det fortsatta arbetet med detta unika körverk. Och jag hoppas att många människor - inte minst unga - ska få möjlighet att ta del av det.

Tack.