2008-09-19

H.K.H. Kronprinsessans tal till den Paralympiska truppen den 19 september 2008

Kära paralympier, tränare, ledare och vänner till den paralympiska truppen. Stort, stort TACK!

Tack för showen. Tack för att vi fick vara med, nere i Kina, och framför tv-apparaterna för att uppleva Era stora ögonblick.

Jag tror att Paralympics i Kina kan ha varit det stora genombrottet för handikappidrotten hos svenska folket.
Vi har imponerats av personliga rekord, världsrekord och medaljer. Anders Olsson och Jonas Jacobsson— tack för att ni visade att det gick att ta guld som svensk i Peking ? Och inte bara ett dessutom. Fem guldmedaljer — det är värt en särskild applåd!

Det som fascinerar med elitidrotten är de små marginalerna. Ibland har man dom med sig, ibland emot sig. Det fick jag uppleva på plats när Viktoria Wedin lyckades knipa ett brons i skytte. Onödigt spännande.
Detta gör att varje medalj är en fantastisk prestation i sig. Johan Andersson som slog världsettan i semifinalen och tog silver i tennis. Peter Wikström och Stefan Olsson som tog samma valör i dubbelklassen. Josephine Abrahamsson och Fredrik Andersson som kämpade sig till silver och brons i bordtennisen. Och herrarna i goalball som lyckades ladda om efter semifinalförlusten och vinna brons, trots att målet var inställt på guld. Ni är också värda en applåd!

Totalt blev det 12 svenska medaljer. Jag vet att ni som trupp och som enskilda idrottskvinnor och idrottsmän hade hoppats på mer. Men som sagt - det handlar om små marginaler och det är grymt när man har dom emot sig.

Tack för att jag fick möjlighet att uppleva Er på plats.
Tack för all inspiration och all energi!

Ha en underbar kväll — det är ni väl värda!

Låt oss nu avsluta med ett fyrfaldigt leve för hela den svenska paralympiska truppen. De leve....
 
Stort tack!