Prins Carl (1861–1951)

Prins Carl porträtterad 1892. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv.

Prins Carl porträtterad 1892. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv.

Oscar Carl Wilhelm föddes i februari 1861. Han var son till Oskar (II) och Sofia av Nassau. Prins Carl var hertig av Västergötland

Efter att ha avlagt studentexamen 1880 studerade han först i Uppsala och genomgick sedan Krigshögskolan 1884–85. Under två år var han sekundchef för Livgardet till häst och fick på grund av dess ljusblå uniform tillnamnet Blå prinsen.

År 1897 gifte han sig med prinsessan Ingeborg av Danmark och paret fick tre döttrar. Döttrarna ingick ståndsmässiga äktenskap; Margareta blev prinsessa av Danmark, Märta kronprinsessa av Norge och Astrid drottning av Belgien. Paret fick också sonen prins Carl junior.

År 1906 åtog han sig ordförandeskapet i Svenska Röda korsets överstyrelse, vars internationella hjälpverksamhet gav honom världsberömmelse. Prins Carl blev 1917 medicine hedersdoktor och 1921 hedersledamot av Svenska läkarsällskapet. År 1945 avgick han ur Röda korsets överstyrelse, varvid Gustaf V till hans ära instiftade Prins Carlmedaljen för förtjänstfull humanitär verksamhet. Prinsen avled i oktober 1951.