Intervju med överintendent Jan Lindman om verksamhetsberättelsen 2013

Överintendent Jan Lindman. Foto: Kungahuset.se

Måndagen den 19 maj släpps verksamhetsberättelsen för 2013 på hemsidan.

I verksamhetsberättelsen för 2013 tas bland annat verksamhet och resultat för slottstat, hovstat och Kungliga djurgården upp. Ladda ner eller bläddra i verksamhetsberättelsen här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En nyhet i årets verksamhetsberättelse är att även hovstaternas ekonomi redovisas, hur ser den redovisningen ut?
-
Den kommer att se ut som redovisningen ser ut idag för de Kungliga slotten och för Kungliga Djurgården – en redovisning som följer normal standard, som finns idag i hovets samlade verksamhetsberättelse. Vi har tidigare fått frågor om hur vi redovisar hovets ekonomi medan slottsstatens redovisning har fått beröm av regering och riksdag. Nu gör vi för hovet som vi tidigare gjort för slottsstaten.

Varför har anslaget till hovstaterna inte redovisats tidigare?
- Det är viktigt att komma ihåg att anslaget till statschefens och reglerna rörande detta ligger mycket nära det konstitutionella reglerna i vårt land – alltså den svenska grundlagen. Statschefen kan inte, och bör inte, på eget initiativ genomföra förändringar som ens är i närheten av att påverka eller förändra principer som rör vår konstitution. Det är därför viktigt att dessa regler förändras i samarbete med riksdag och regering och det bör ske på deras initiativ, vilket nu också har gjorts vilket vi välkomnar. Regeringen har av Konstitutionsutskottet fått i uppdrag att tillsammans med Hovet göra en översyn av det sätt vi redovisar på. Det har funnits tre ingångsvärden i det arbetet: ökad öppenhet, respekt för den privata sfären och inga konstitutionella förändringar. Det är vad vi hållit oss till.

Redovisningen bygger på överenskommelse från 1810, är det inte dags att även redovisningen är för Sverige i tiden?
- Absolut, överenskommelsen har setts över och förändrats vid ett antal tillfällen men i grunden gäller den fortfarande. Den har fungerat och bidragit till en återhållsam kostnadsutveckling för hovet, vi har kanske den minst kostsamma statschefsorganisationen bland jämförbara länder. Dåvarande kung ägde många kungliga slott och mycket mark och lämnade detta till staten och villkoren för detta reglerades i ett avtal.  Dessutom betalade kungen senare av en väsentlig del av den svenska statskulden med privata pengar. I utbyte fick kungen då ett årligt anslag att leva för och för att finansiera sin verksamhet som kung. Två saker sades särskilt: ingen redovisning krävs och att detta avtal skall gälla för evigt!

Förklara det där med alla föremål på slotten - vad har de med överenskommelsen att göra?
- Många av de föremål och saker som används i hovets verksamhet är inte statlig egendom. Det gäller till exempel alla gamla vagnar, mycket av porslinet, möbler, totalt flera 10 000-tals föremål som ägs av Kungliga stiftelser eller helt privat. Staten betalar ingen ersättning till Kungen för att detta används i statschefens verksamhet utan Kungen får ett samlat anslag till hovstaten som täcker både drift, underhåll och levnadsomkostnader.

Hur ser du på årets resultat?
- Det har varit ett spännande och utmanade år, med flera oväntade händelser i form av ett bröllop, en begravning och stora besök som när president Obama besökte Sverige. Jag är tillfreds med resultatet, en del händelser visste vi skulle inträffa och en del händelser kom oväntat och resultatet blev ändå lite bättre än vad vi budgeterat för.

Ladda ner eller bläddra i verksamhetsberättelsen här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Omslaget för nedladdning (.jpg, 2.4 mb).