Huvud

Intervju med Kungen om 40 år som Sveriges statschef

Kungen fotograferad i Lovisa Ulrikas matsal på Kungliga slottet. Foto: Alexis Daflos/Kungahuset.se

En sen eftermiddag i slutet av januari sitter Kungen på sitt kontor på Kungliga slottet och blickar tillbaka på åren som regent. 2013 har Kungen varit statschef under 40 år och planeringen inför jubileet har pågått sedan flera månader.
Kung Gustaf VI Adolf, Kungens farfar, dog den 15 september 1973. Fyra dagar senare höll Carl XVI Gustaf sitt trontal i Rikssalen på Kungliga slottet och blev Sveriges nye statschef. Efter talet i Rikssalen tog Kung Carl XVI Gustaf emot folkets hyllningar på balkongen vid Lejonbacken.

Har de 40 åren som statschef gått fort?
— Det har gått förvånansvärt fort, säger Kungen fylld av tillförsikt inför jubileumsåret.

Vad har Kungen för förhoppningar om jubileumsåret?
— Det är bra med märkesår. Det är en plattform att stå på för att se framåt, men också för att blicka bakåt. 40 år är kolossalt många år och så mycket har hänt. Vid trontillträdet var jag förhållandevis ung, 27 år, och då ser man världen med en 27-årings erfarenhet. Nu, efter 40 år, så har jag en viss erfarenhetsbank att ta utav. Och omvärlden har förändrats på många plan, på flera olika sätt; i ens närhet med den närmsta familjekretsen, i Sverige och i världen. Det sägs ibland lite skämtsamt att allt var bättre förr, men så är det ju inte. Världen har på många sätt blivit en bättre plats att leva på för flertalet, men det finns fortfarande stor fattigdom och nöd i världen.
 
Vad var det första Kungen gjorde som nybliven regent?
— Jag var 27 år och organisationen var anpassad efter min farfar, Kung Gustaf VI Adolf, som då var 92 år. På den tiden var det min farfar och riksmarskalken Stig H:son Ericson som ledde arbetet här på slottet. För att få en mer öppen diskussion inrättade jag ett samarbetsråd, som bestod av en grupp duktiga och erfarna personer, kvinnor och män med bakgrund från näringsliv, försvar och kultur. Jag upplever att hovet har en större transparens idag. Det har skett en enorm förändring och förändringsprocessen pågår hela tiden. När det kommer till statschefens roll så är ju den fastställd i konstitutionen.

Diskuterade Kungen det här med Gustaf VI Adolf?
— Nej, inte alls. Någon gång, när jag var i tjugoårsåldern sa min farfar till mig: "se på livet med viss humor". Självklart bemöter jag både personer och situationer seriöst. Det handlar om att ibland kunna ta fram livets positiva och humoristiska sidor. Det var hans sätt att säga att uppdraget inte är så tungt som han kanske var rädd att jag skulle uppleva det.

Hur upplever Kungen det, att under 40 år ständigt ha varit tvungen att fundera över hur det Kungen säger ska tas emot?
— Ja, jag har ju inte alltid lyckats så bra på den punkten, men skämt åsido, det kanske är något vi alla borde fundera över: vad vi säger, i vilken situation, till vem och så vidare.

Kungen antog vid sitt trontillträde valspråket "För Sverige — I tiden". Vilka har de största utmaningarna varit med att verka i linje med valspråket?
— Jag har försökt leva efter det genom att känna av strömningarna i samhället och de krav, behov och förväntningar som finns på en monark i tiden. För mig gäller det att leva i samklang med utvecklingen i Sverige och hela den föränderliga omvärld som vi faktiskt är del av.

Hur ser Kungen på sin roll att vara en enande kraft i landet?
— I dagens globaliserade värld kan jag känna att min roll är än mer viktig. Att jag inom EU och i världen, men framförallt i Sverige, som idag består av medborgare med en mängd olika bakgrund, kan visa vad Sverige står för och som neutral och opolitisk statschef vara en enande kraft.

Med anledning av Kungens 40-årsjubileum som statschef reser Kungaparet genom Sverige och besöker samtliga 21 län. Vilka förhoppningar har Kungen på länsbesöken?
— Resorna är en fantastisk möjlighet att under ett år få ett samlat intryck av utveckling och framtid i de olika länen. Vi hoppas få möta så många människor som möjligt. Kvinnor och män, unga och äldre, nya och gamla svenskar, som alla bidrar till att forma vårt land.

Vilka stora aktuella, samhälleliga frågeställningar kommer Kungen att möta under länsresorna?
— Med tanke på mitt intresse för miljöfrågor så blir det säkert en del av programmet. Därtill hoppas jag att vi får inblick i länens infrastruktur, arbetsmarknad, näringsliv, kultur, vård, skola och omsorg.

Kungen har rest genom Sverige under 40 år, hur följer Kungen upp betydande händelser och förändringar i länen?
— Varje år genomför vi en rad kommunbesök. Ibland kommer vi tillbaka för att se hur det gått för en ny industri, en turistanläggning eller ett integrationsprojekt. Jag vill gärna visa mitt engagemang för deras idéer.

Kungen har under 40 år som regent, på regeringens uppdrag, genomfört statsbesök världen över. Det rör sig om ett par resor om året vilket ger en diger lista över besökta länder, med oräkneliga möten med människor och upplevelser av olika kulturer. Vad är det för bild av Sverige Kungen möter under resorna?
— Sverige har som land ett gott anseende i vår omvärld. Det är något som Drottningen och jag ofta upplever under våra statsbesök. Både landet och människorna uppfattas mycket positivt. Våra tjänster och produkter är något vi ska vara stolta över. Sverige respekteras som nation och det är med glädje och stolthet som jag representerar vårt land. Till exempel uppmärksammas Nobelpriset mycket och det bidrar till att visa upp Sverige som en nation som främjar utbildning och vetenskap. På senare tid har det varit mycket uppmärksamhet kring Olof Palme här hemma och hans namn och internationella gärningar kommer ofta på tal när vi besöker andra länder, till exempel i Afrika och Latinamerika.
 
Har bilden av Sverige förändrats över tid?
— Den svenska klassiska industrin finns inte kvar på samma sätt som förr. Idag är företag internationellt korsägda och det är till exempel svårare att göra industriutställningar och säga: "titta det här producerar vi". Men den tekniska kompetensen, kunskapen och det skickliga hantverket har vi kvar. Svensk forskning och våra innovationer nämns ofta i utlandet.
 
Har då statsbesökens syfte med att knyta personliga kontakter ökat i betydelse?
— Det är och har varit oerhört viktigt. Vi är en liten nation och behöver samarbeta över gränserna. Som en följd av det goda rykte som Sverige har sedan lång tid är det lätt att knyta goda kontakter.

När tycker Kungen att resorna är som mest givande?
— När jag lyckas "öppna dörrar" för andra och när vi under statsbesök blir mottagna i ett nytt land, i en ny kultur och får representera Sverige, då känner jag stolthet och en stor ödmjukhet inför situationen och uppdraget. Eller när jag i samband med idrottstävlingar får höra nationalsången och se svenska flaggan, då känns det väldigt starkt.

Hur påverkas Kungen av alla resor och möten med människor? Leder alla möten till handling och engagemang?
— Ja. Vi förbereder oss genom att lyssna på diplomater från utrikesdepartementet som berättar om landet vi ska besöka. De informerar om landets kultur, historia och det politiska läget, vilket ger oss en djupare insikt. Väl på plats får vi vara med om intressanta möten och se mycket. På så sätt får vi med oss många intryck, även om besöket är kort. Det gör oss väldigt engagerade och vi får en förståelse för landet eller platsen som vi har besökt.

Med 40 års erfarenhet som statschef, vad ser Kungen som de största utmaningarna för framtiden?
— De är många. Jag ser framåt med stor optimism, men också med viss oro. Det är oerhört spännande och hoppfullt med den tekniska utvecklingen som ger stora möjligheter för mänskligheten i framtiden. Min oro gäller miljöfrågorna och den stora utmaningen att lämna vår sårbara planet i ett gott skick till kommande generationer. Men tar vi tillvara våra möjligheter, allt det positiva och hoppfulla jag möter under mina resor i vårt land och utomlands, då är jag övertygad om att vi tillsammans går en lovande framtid till mötes.