| Lyssna

Royal Colloquium, dag 3

Onsdagen den 22 maj fortsätter Royal Colloquium vid Abisko forskningsstation.
Kungen inleder med att tacka för gårdagen och hälsar alla välkomna, inte minst Kristina Zakrisson som är kommunstyrelsens ordförande i Kiruna och som nu ansluter till Royal Colloquium. Kungen ger sedan sina tankar kring gårdagens samtalsämnen och hur Kungen ser Royal Colloquium som en mötesplats för alla de organisationer som deltagarna representerar. Kungen uppmanar alla forskarna att nätverka och skapa nya kontakter, inte bara för sig själva, utan också för sina organisationer.

Wolfgang Lutz och presentationen om befolkningsökningen. Foto: Kungahuset.se

"The Geography of Knowledge — Human settlements, Migration"


Därefter gör Wolfgang Lutz, Susan Martin, Göran Cars och Kristina Zakrisson en presentation under rubriken "The Geography of Knowledge — Human settlements, Migration." Wolfgang Lutz inleder med att ge en överblick över människans befolkningsutveckling från år 1000 till idag. Under 1900-talet gav den tekniska och medicinska utvecklingen en dramatisk befolkningsökning. Han har sedan i sin forskning kopplat den datan med olika variabler som ekonomisk tillväxt och utbildning för att se om motståndskraften ökar mot miljöförändringar och då sett ett samband mellan utbildning och ökad livslängd, även under miljöpåverkan.

Susan Martin. Foto: Kungahuset.se

Därefter tar Susan Martin vid och berättar om migration och miljöförändringar. Det är främst via torka, höjda vattennivåer, ökad frekvens av naturkatastrofer som tornados samt konflikter om naturtillgångar som miljöförändringarna skapar migration. De två första skapar migration i det korta perspektivet medan de två senare skapar omflyttningar i ett längre perspektiv. Migration och miljöpåverkan är ännu ett outforskat område, det beror främst på att migrationen oftast sker inom stater och att det inte finns någon övergripande organisation för migration på grund av miljöfrågor. Det som händer nu är att hela stater riskerar att försvinna och frågan om flyttningar på grund av miljöproblem måste lyftas från enskilda stater till världssamfundet.

Kristina Zakrison berättar om flytten av Kiruna. Foto: Kungahuset.se

Därefter tar Göran Cars och Kristina Zakrisson vid och berättar om stadsomvandlingen av Kirunaöppnas i nytt fönster. Det är ett världsunikt projekt där man inte river en stad och bygger upp en ny utan ett projekt där man flyttar en hel stad. Det som händer nu är att flera städer från hela världen kommer till Kiruna för att lära av Kiruna om hur flytten går till. Göran inleder med att berättar om Hjalmar Lundbohmlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som var LKAB:s förste disponent i Kiruna och anses ha grundat Kiruna och vilka ideal han hade när staden grundades. När gruvan byggdes var det en öppen gruva och 1960 blev det en underjordisk gruva, det skapar på sikt en ostabil grund som tvingar fram en flytt av Kiruna, en flytt som startar nästa år. Hur tar man det bästa från en stad och vad skapar man om med den kunskap man har idag?  Första fasen inleds nästa år och 2015-2017 är de första nya delarna klara. Arbetet utgår från det nya Kiruna centrum — där ska det finnas stadshus, hotell, bostäder och affärer.  Poängterar också vikten av politisk enighet, det är en grund för att kunna genomföra projektet.

Dirk Helbing, varför tackade du ja till att vara del i Royal Colloquium?
- Jag är intressead av miljöfrågorna och också nyfiken på de andra deltagarna. Jag tror mycket på dialog mellan olika forskningsområden och det är viktigt att komma utanför sitt egna område för att få inspiration och nya idéer.

Och har du fått nya idéer?
- Hittills har jag lärt mig mycket och jag ser fram emot eftermiddagen. Det är intensiva diskussioner och mycket engagemang. Frågorna vi diskuterar är de frågor som kommer vara i fokus under hela 2000-talet. Nya lösningar är ett måste för nya problem.

"Protecting the future — threats and possibilites"


Efter en diskussion och kort paus tar nästa pass vid. Under rubriken "Protecting the future — threats and possibilites" presenterar Ian Golding och Björn Olsen varsitt föredrag.

Ian Golding inleder med att berätta om komplexitet, forskning och hur man kan förutspå händelser som i efterhand framstår som tydliga. Varför förutsåg ingen kraschen av Lehman Brothers när alla tecken fanns där?

Björn Olsen tar vid och berättar om pandemier och hur de uppstår. Det var för 12 000 år sedan, när människan blev jordbrukare och de första samhällena grundades, som de första pandemierna inträffade. Sju miljarder människor är ur sjukdomens synvinkel en lyckoträff, en enorm monokultur som nu dessutom rör sig snabbt över hela världen. Ur ett globalt perspektiv lever vi allt närmre både varandra och husdjur och boskapsdjur, och sjukdomarna sprids i mötet mellan djur och människa. Tar upp H7N9länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som exempel på ett nytt influensavirus som sprids just nu. Björn tar också upp frågan om antibiotikaresistens och hur det påverkar vår motståndskraft mot infektioner. Den största faran är användningen av antibiotika i jordbruksindustrin, både i fiskodlingar och när det gäller produktion av kyckling- och griskött. Även oförmågan att i avloppssystemen bryta ner antibiotikarester och sjukhusens överanvändning av antibiotika står tillsammans med jordbruksindustrin för den antibiotikaresistensen som byggs upp runtom i världen just nu.

Björn Olsen under sitt föredrag. Foto: Kungahuset.se

Efter lunchen fortsätter Paul A. Cox och Jerry Glover på temat Protecting the future.
Paul A. Cox börjar med att berätta om Carl von Linnélänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och hans arbete med att teckna ner samernas historier. Pauls föredrag handlar om ursprungsbefolkningar och något han kallar 'ursprunglig kunskap'. Ett exempel är hur husen på den danska ön Läsö har tak av torvlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Torvtaken är vattentäta, hållbara i upp till 400 år, består enbart av naturmaterial och bidrar till att hålla nere koldioxidutsläppen. Ursprunglig kunskap är ofta traderad och sällan nedskriven, hur kan vi idag samla in och lära oss av tidigare generationers kunskaper för att skapa ett mer hållbart samhälle?

Paul A. Cox avslutar med ett citat av Mark Twain "Historien upprepar sig inte - men den rimmar". Foto: Kungahuset.se

Jerry Glover berättar sedan om jordbruket och vilka utmaningar som jordbruket står inför. Nästan 40% av all isfri jordyta är nu lantbruksyta och vete, majs och ris står för 60% av alla grödor som odlas. Rötterna hos dessa tre grödor är grunda och binder inte jorden. Detta orsakar erosion vilket i sin tur ökar jordskreden och översvämningarna. De senaste tio åren har stora förändringar börjat ske, allt fler perenna grödor sätts vilket gör att rötterna binder inte bara jorden utan även koldioxid. Jerry har med sig en vetesort som på ett tydligt sätt visar rötternas längd.

Jerry Glover, med hjälp av Anders Karlqvist, visar rötternas längd på vetet. Foto: Kungahuset.se

Jerry berättar sedan om jordbrukaren Rhoda Mang´yanalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som odlar majs i Malawi. Efter att hon integrerade perenna växter i sitt jordbruk har skördarna gått upp vilket gör att hon har fått möjlighet att investera i får och grisar vilket ger gödsel vilket i sin tur gör att skördarna blir än större.
Susan Martin, vad hade du för förväntningar på Royal Colloquium?
- Det är första gången jag är med. När Anders Karlqvist ringde lockades jag av att få vara med i sammanhang där flera olika forskare samlas, forskare som kommer från både miljö- och statsvetenskap.

Och hur är det nu när du är på plats?
- Det är precis så spännande som jag hoppades på, den senaste presentation av Jerry om jordbruket var väldigt intressant och inget som jag hade hört talas om innan. Ändå kan jag se hur det kan påverka mitt forskningsområde som är migration. På samma sätt så tror jag att det jag berättade om i förmiddags var nytt för vissa, jag hoppas det och jag hoppas att det ger dem nya infallsvinklar på sina områden.

"Human ingenuity — Knowledge, trust and action"


Efter en kort paus inleds nästa pass. Bo Rothstein, från The Quality of government institutelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster vid Göteborgs Universitet, inleder med ett föredrag om tillit i samhället och hur det bygger på att "alla andra gör såhär". Bo fortsätter sedan att gå igenom mätningar och undersökningar som på olika sätt knyter an till tillit och samhälle.

Därefter inleder Garry Brewer en diskussion om hur kunskap om forskning i allmänhet och miljöforskning i synnerhet når ut till allmänheten. Citerar George Orwelllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster "Människan kan förutspå framtiden endast när den samstämmer med hennes önskningar".

Efter en längre diskussion utifrån de senaste två talarna inleder Susan Owens med att berätta om utveckling, tillväxt och miljö utifrån begreppet hållbar utveckling och ger både ett historiskt och filosofiskt perspektiv kring begreppet.

Därefter avslutar John Hyman med ett resonemang om värdet av kunskap som börjar utifrån bibeln och berättelsen om kunskapens träd i Edens lustgårdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och som sedan övergår till Platonslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Menolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

John Hyman, du är en filosof bland de övriga forskarna här, blev du förvånad över inbjudan?
- Ja först blev jag lite förvånad— det jag kan om miljöfrågor är det jag läser i tidningarna som alla andra. Men sen förstod jag att tanken med Royal Colloquium är samla in olika tänkare och det jag tror jag kan bidra med är tankar kring kunskap kontra handlingar. Hur kan man tillämpa kunskap i praktiken? Det hoppas jag kunna ge ett svar på idag.  

Knowing to doing


Sista diskussionen för dagen är ett samtal mellan alla deltagare utifrån rubriken från kunskap till handling. När all kunskap finns, hur ska den hjälpa till att skapa hållbar förändring och göra samhället bättre för alla?