Bilder från Haga slott

Stora entrén. Stora entréns inredning binder samman parkmiljön kring slottet med interiörerna i huvudvåningen. Dessutom har de moderna stolarna fått sitt formspråk inspirerat av sullastolarna som bland annat återfinns i Stora salongen, samt i den intilliggande Gustav III:s paviljong, medan fotografierna av Ralf Turander har motiv från Drottningholm och Ockelbo. På så sätt förankras interiören även till platsens historia och nutid. Inredningen på Haga slott är gjord av inredningsarkitekten Helena Belfrage tillsammans med medarbetare vid Kungl. Husgerådskammaren. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Kronprinsessparet bor sedan hösten 2010 på Haga slott, där flera rum i huvudvåningen används för Kronprinsessparets officiella representation.
Stora salongen. Den stora salongens eldstad bär ätterna Bernadottes och Sachsen-Coburg-Gothas vapen eftersom den sattes in i samband med renoveringsarbetena på 1930-talet då prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla skulle flytta in. Sullastolen från slutet av 1700-talet har omsorgsfullt renoverats på Kungl. Husgerådskammaren och kan tack vare det åter vara i bruk i slottsinteriörerna. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Stora salongen. Den stora salongens eldstad bär ätterna Bernadottes och Sachsen-Coburg-Gothas vapen eftersom den sattes in i samband med renoveringsarbetena på 1930-talet då prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla skulle flytta in. Sullastolen från slutet av 1700-talet har omsorgsfullt renoverats på Kungl. Husgerådskammaren och kan tack vare det åter vara i bruk i slottsinteriörerna. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Om Haga slott


Av Lars Ljungström, förste intendent Kungl. Husgerådskammaren

Samma år som Gustav IV Adolf och drottning Fredrika fick sitt tredje barn, beslöt man att uppföra en slottsbyggnad på Haga som komplement till Gustav III:s Paviljong, där familjen inte längre rymdes. Haga slott var främst avsett för barnen, som enligt gällande etikett skulle ha en våning vardera trots sin späda ålder.

Haga slott ritades av Carl Christoffer Gjörwell (1766-1837) och byggnaden stod i princip färdig hösten 1805. Ungefär samtidigt drogs Sverige in i Napoleonkrigen och möbleringen av det nya slottet var därför mindre angeläget. Först i maj 1808 anskaffades ett förlag till möbleringsplan och det verkar som om långt ifrån allt hade förverkligats före statskuppen 1809, då Gustav IV Adolf och hans familj skickades i exil. Man hade börjat använda slottet, men under provisoriska former.

Huvudvåningen består av fem rum i fil utmed fasaden mot Brunnsviken. Majoriteten av dessa används av Kronprinsessparet i representativa sammanhang. En stor salong i mitten, ett vardagsrum i norr samt bibliotek och matsal i söder.

Vardagsrummet.  Vardagsrummet har en modern och ombonad inredning som domineras av Ralf Turanders fotografi med motiv av böcker från Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet i Stockholm. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Vardagsrummet. Vardagsrummet har en modern och ombonad inredning som domineras av Ralf Turanders fotografi med motiv av böcker från Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet i Stockholm. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Ursprungligen användes våningen till två bostadssviter. Från trapphuset kom man in i en stor gemensam matsal (nu Stora salongen) och på vardera sida låg sedan identiskt lika bostadssviter med förmak och sängkammare. Den norra användes av kronprins Gustav (senare prinsen av Wasa), medan hans syster prinsessan Sofia Vilhelmina hade den södra. Hennes förmak är det nuvarande biblioteket och sängkammaren är den nuvarande matsalen.
Biblioteket.  Även biblioteket har en eldstad från 1930-talet. Motivet på målningen till höger om eldstaden är en vy över Haga slott under Gustav IV Adolfs tid. Den är målad av Louis Belanger och tillhör idag Stockholms stads konstsamling. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Biblioteket. Även biblioteket har en eldstad från 1930-talet. Motivet på målningen till höger om eldstaden är en vy över Haga slott under Gustav IV Adolfs tid. Den är målad av Louis Belanger och tillhör idag Stockholms stads konstsamling. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Senare använde Oskar I och drottning Josefina slottet som sommarbostad och bodde i samma våning, med tiden efterträdda av deras yngre son, prins August och hans maka Teresia. Mer känt är givetvis att H.M. Konungens föräldrar hade Haga slott som bostad. Då fungerade den stora salen som vardagsrum, det nuvarande biblioteket var prins Gustaf Adolfs skrivrum och matsalen hade samma funktion då som nu. Kronprinsessparets salong kallades omväxlande prinsessan Sibyllas skrivrum och salong.
Matsalen.Matsalens inredning domineras av ett bord som vid behov kan förlängas till hela rummets längd. I fonden, mellan de två fönstren mot Brunnsviken, ses en av slottets väggfasta speglar från husets byggnadstid. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Matsalen.Matsalens inredning domineras av ett bord som vid behov kan förlängas till hela rummets längd. I fonden, mellan de två fönstren mot Brunnsviken, ses en av slottets väggfasta speglar från husets byggnadstid. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Matsalen. Detalj. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Matsalen. Detalj. Foto: Klas Sjöberg/Kungl. Hovstaterna

Haga slott har ominretts kraftfullt på 1860-talet (för prins August och prinsessan Teresia) och sedan återigen för prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla på 1930-talet. Därför är det inga historiska interiörer man möter, utan rum där detaljer från flera skeden är kombinerade och mycket har tillkommit under det senaste århundradet.
 
Alla bilder finns för nedladdning i pressrummet.

Läs mer om Haga slott 

Läs mer om Hagaparken