Royal Colloquium, dag 3

Onsdagen den 25 maj avslutades den 12:e upplagan av Royal Colloquium.

Morgonens första session och den femte för konferensen hade rubriken: From Knowledge to Action.

Evidence as criteria for environmental practice
Andrew Pullin som är professor i evidensbaserad naturvård framhöll att många felaktiga beslut tas då vi istället för att använda vetenskapliga belägg styrs av åsikter eller traditioner.

För tio år sedan startade han Centre for Evidence-Based Conservation, CEBC, som i dag finns i flera länder. Inom ramen för systematiska utvärderingar samlas tusentals vetenskapliga artiklar in, analyseras, kvalitetsbedöms och sammanställs för att bilda beslutsunderlag för den myndighet eller organisation som beställt granskningen.

Terney Pradeep Kumara talar kring havsmiljöerna runt Sri Lanka. Foto: Kungahuset.se

Environmental Protection – From policy to public participation
Terney Pradeep Kumara, direktör för Marine Environment Protection Authority (MEPA) i Sri Lanka, berättade om deras arbete med att hantera havsföroreningar och få fram en hållbar förvaltning av havsmiljön. Bland annat nämnde han hur de efter att ha blivit drabbade av fenomen som tsunamin, tornador och översvämningar studerat och lärt sig att förstå dem bättre och på så sätt fått samhället att bli mer förberett. Han talade också om hur de genom att utbilda människor och inte minst genom att se till att åtgärdsprogram för miljön även gagnar befolkningen, får dem delaktiga i hållbarhetsarbetet.

Under förmiddagens diskussioner. Foto: Kungahuset.se

Knowing more – doing less, the example of global warming
Per Espen Stoknes ämne rörde sig kring varför klimatfrågan är så svår att kommunicera och vilka psykologiska försvar vi människor tar till för att hålla ängslan och kraven på förändring på avstånd. Mätningar har gjorts som visar att människors oro för miljöfrågorna har minskat på senare år samtidigt som vi vet mycket mer om konsekvenser och det akuta i frågan.

Han pekade på några områden som kan vara en orsak till detta, till exempel avstånd: i tid – vi talar om förändringar som ligger 30 år framåt; geografiskt – det är polarisarna som smälter; ansvaret – det är regeringars och företagens ansvar att göra rätt. Att en så stor del av rapporteringen kring klimatfrågorna har fokus på katastrof leder till rädsla och skuld, något som passiviserar oss.

Det här visar hur viktigt det är att förstå människan för att lyckas i klimatarbetet, och därför behövs samarbeten mellan olika discipliner inom forskningen som exempelvis beteendevetenskap, humaniora och naturvetenskap.

Sandar van der Leeuw, Carl Folke, Andrew Pullin och Pavel Kabat i diskussion. Foto: Kungahuset.se

Efter lunchen var det dags för den avslutande sessionen: Legacy of the Royal Colloquium.

Systems science – A key to understanding, predicting and managing global change
Pavel Kabat är chef för International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), ett internationellt vetenskapligt institut med säte i Wien som bedriver forskning om problem och utmaningar om framförallt miljöfrågor som är för stora eller för komplexa för att lösas av en enskild akademisk disciplin eller land. Forskningen är inriktad mot att kunna ge underlag för beslutsfattare.

Pavel Kabat talade kring åtgärder som behövs för att ställa om till en hållbar utveckling och att de kräver en ny form av dialog. Bland annat behöver vi utveckla partnerskap mellan den akademiska världen, regeringar, näringslivet och det civila samhället. Han avslutade med en önskan om en fortsättning av Royal Colloquium. I ett sådant forum hamnar man utanför sin box och nya samtal uppstår.

Karen O’Brien talade kring "Large-scale transitions – Integrated theories and visions for global research". Foto: Kungahuset.se

Karen O’Brien, professor vid Institutt for Sociologi og Samfunnsgeografi vid universitetet i Oslo.

Hur är det att delta i Royal Colloquium?
– Det här är första gången som jag är med. Jag känner några av de andra deltagarna,  vi ingår i samma "Gobal change community" sedan flera år tillbaka. Det sägs att de bästa samtalen hålls vid kafferasten och det är så hela konferensen är – att få ha dessa djupa diskussioner som bara fortsätter även över lunch, middag och frukost. Det blir en utmaning att lyckas att avsluta forumet.

Vad kommer du att tala om i eftermiddag?
– Jag kommer att prata om hur vi gör för att faktiskt möta de utmaningar som vi talat om under de här tre dagarna. Och hur vi gör det på ett etiskt och hållbart sätt. Visst finns det tekniska aspekter i klimatförändringarna, men många av utmaningarna handlar om oss själva – vårt sätt att tänka, vår tro, våra värderingar, intressen och syn på omvärlden och där fastnar vi. Essensen är att vi själva är lösningen på problemen. Det är vi som skapar dem, men vi har också potential att förändra.

Capacity development, tools and platforms for future research
Johan Kuylenstierna avrundade Royal Colloquium 2016. Han lyfte bland annat att i strävan efter att arbeta mer tvärvetenskapligt så får man inte tappa bort den viktiga djuplodande forskningen av hög kvalitet. Han framhöll också att vi ska vara ärliga med att framtiden kan se olika ut och att det är svårt att förutsäga hur den kommer att te sig och hur snabbt den är här.

Kungen avslutar Royal Colloquium 2016. Foto: Kungahuset.se

Kungen avslutade Royal Colloquium med att säga: "Vi har täckt ett stort område av ämnen och frågor under de här dagarna. Jag är ingen forskare, utan bara Kung och en ödmjuk invånare på den här planeten, det är därför jag är bekymrad och engagerad i dess framtid. Vi måste fortsätta dessa mycket intressanta diskussioner och när ni kommer tillbaka till era nätverk och vid nya möten, så sprid erfarenheterna härifrån och diskutera".

Våren 2013 hölls Royal Colloquium i Abisko där Kungen tillsammans med en liten grupp världsledande forskare deltog i en diskussion om klimat, migration och resursutnyttjande. Diskussionerna finns samlade i en bok med titeln A Changing World: Redrawing the Map.