- Start
- / Temasidor
- / Prinsessan Estelles dop
- / Slottskyrkan och Bernadottevåningen
- / Slottskyrkan
Den nuvarande Slottskyrkan är den tredje som vi har detaljerad kännedom om.
Det äldsta belägget för ett kapell i slottet Tre Kronor härrör från 1284. Då fick Magnus Ladulås påven Martin IV:s tillstånd att använda den romerska curians gudstjänstordning i kapellet.
Nicodemus Tessin d.y. slottskyrka från 1694, vy från koret mot ingången. Kopparstick ur Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungl. Hovstaterna
Under större delen av 1600-talet var Johan III:s slottskyrka i bruk och inredningen moderniserades efterhand. Då Nicodemus Tessin d y 1690 fick i uppdrag av Karl XI att förbereda en radikal ombyggnad av Slottet var det den norra längan och dess fasad mot Norrmalm som kom först. Därmed var det svårt att förbigå slottkyrkans höga fönster som inte kunde förenas med en symmetrisk slottsfasad. Resultatet blev en ny kyrka på samma plats som den gamla.
Efter Tessins ritningar utförde Burchardt Precht skulptur och bildhuggeri. För plafonden svarade Johan Sylvius och stuckaturerna anförtroddes Carlo Caroves verkstad. Till högkorets väggar beställdes två monumentalmålningar av David Klöcker Ehrenstrahl. På nyåret 1697 stod slottskyrkan färdig.
Bara några månader senare, den 7 maj 1697, bröt slottsbranden ut. Liksom större delen av slottet förstördes slottskyrkan helt och hållet. Delar av inredningen lyckades man dock rädda, bland annat bänkdörrarna, delar av altarsatsen och Ehrenstrahls målningar, som numera finns i Storkyrkan.
Efter branden blev det Tessins uppgift att rita ett nytt slott med utgångspunkt från norra längan där murarna fortfarande kunde användas. Tessin valde då att förlägga Slottskyrkan och Rikssalen på var sin sida om inkörsporten från slottsbacken i den södra delen av det nya slottet.
Då kunde kyrkorummet tillåtas sträcka sig genom två och en halv våning, så att det fick en annan monumentalitet än vad som var möjligt på den gamla platsen. Kungafamiljens högtidliga inflyttande på slottet ägde rum lördagen den 7 december 1754. Dagen därpå invigdes kyrkan av ärkebiskop Henrik Benzelius. Slottskyrkan har sedan dess lämnats utan större förändringar.
Interiören
Kyrkan upptar hela bredden i slottets södra länga. Golvet av grön kolmårdsmarmor och vit italiensk marmor lades in med början 1751. Över högkoret svävar två bevingade genier som bär ett språkband med inskriptionen PRO MUNDI VITA (för världens liv).
Geniegruppen och dess motsvarighet över orgelläktaren modellerades av Charles Guillaume Cousin. Altaruppsatsens sprängda gavel och relieffigurer fyller nästan hela högkoret. Motivet är Jesus i Getsemane och stod fast sedan Tessins dagar.
Altaruppsatsen fyller nästan hela högkoret. Motivet är Jesus i Getsemane. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
Detalj av predikstolen i Slottskyrkan. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
Inredning och inventarier
När kyrkan togs i bruk stod socklarna i långhuset tomma, även om avsikten var att ställa skulpturer där. De nuvarande apostlastatyerna av Hans Michelsen skänktes till Gustav VI Adolf 1968. De modellerades på drottning Desiderias bekostnad under senare hälften av 1830-talet för att skänkas till katolska Eugeniakyrkan i Stockholm.
Under 1960-talets rivningsvåg på nedre Norrmalm tvingades Eugeniaförsamlingen att lämna sin kyrka och då skänktes statyerna till minne av drottningarna Desiderias och Josefinas insatser för Stockholms katoliker.
Bänkarna i slottskyrkan tillverkades 1695-96 av snickarna Hans Herman Steyerwald och George Haupt d.ä. På 1730-talet användes dörrarna till en ny bänkinredning i Riddarholmskyrkan där Hovförsamlingens gudstjänster skedde i väntan på att slottet skulle bli inflyttningsbart. Först när Slottskyrkan fick nya bänkar 1818 fördes dörrarna tillbaka.
Slottskyrkan på Kungliga slottet är idag öppen i samband med gudstjänster och högmässor söndagar kl.11 året om med fri entré. Läs mer här.
Bänkarna i Slottskyrkan tillverkades 1695-96 av snickarna Hans Herman Steyerwald och George Haupt d.ä. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
