Sveriges Kungahus

Historik, Kungliga slottet

Kungliga Slott i Stockholm. Kopparstick ur Erik Dahlberghs Suecia antigua. Orginal: Kungl. Biblioteket.
Kungliga slottet har en månghundraårig historia. Vid de stora arkeologiska utgrävningarna på Helgeandsholmen 1978-80 fann medeltidsarkeologerna spår av mycket gamla träkonstruktioner daterbara till 900-talets slut. Tolkningarna av dessa fynd varierar.

Någon menar att fynden visar på att det redan vid 900-talets slut fanns en borganläggning på Helgeandsholmen medan mer försiktiga bedömare hävdar att det endast funnits pålspärrar i farleden från Saltsjön in i Mälaren.

Dessa spärrar kan ha varit bevakade men frågan är om det fanns en garnison av soldater eller om vakten bestod av en enda person.

Medeltida försvar


Med säkerhet kan vi i alla fall konstatera att farleden i det som idag kallas Norrström var av så stor strategisk betydelse att någon lät bygga spärrar i farleden för cirka 1000 år sedan.

Enligt den medeltida rimkrönikan lät Birger Jarl vid 1200-talets mitt uppföra en borganläggning där slottet ligger idag. Den senaste forskningen hävdar också att allt talar för det korrekta i denna tradition.

Borgen bestod av två delar, nämligen högborgen - den egentliga borgen - och den stora muromgärdade ekonomigården, ibland kallad förborgen. Förborgen torde dock huvudsakligen vara från 1300-talet.

Den gamla borgen


De tjocka murarna uppfördes i gråsten, men när murarna började skjuta i höjden övergick man i stället till tegel.

Materialbytet tyder på att byggnationen ansågs som ytterst prestigefull eftersom teglet var ett betydligt dyrare byggnadsmaterial än stenen.

Stora delar av det nuvarande slottets norra länga är bevarade från den gamla borgen. Medeltida torn med skyttegluggar döljer sig bakom slottets barockfasad.

Gustav Vasa


År 1521 bröt Gustav Vasa slutligen den medeltida Kalmarunionen. Därmed uppkom den moderna nationalstaten Sverige och borgen i Stockholm kom därmed att bli landets förnämsta residens.

Under Vasakungarnas tid omvandlades den medeltida försvarsborgen till ett praktfullt renässansslott bland annat under ledning av den nederländske arkitekten Willem Boy.

Stormaktstiden


Under stormaktstiden, efter den Westfaliska freden 1648, växte ambitionen för slottet och radikala ombyggnader planerades. Inget av detta kom dock att realiseras.

Först 1692 igångsattes dessa arbeten under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngres slottets norra länga mot Norrbro fick då sitt nuvarande utseende i stram romersk barock.

Den 7 maj 1697 utbröt en förödande brand som i stort sett totalförstörde större delen av det gamla slottet, dock klarade sig den av Tessin  nyombyggda norra längan tämligen oskadd.

Nya slottet


Sex veckor efter brandkatastrofen förevisade Tessin ritningar till det nya slottet för Sveriges regering.

Enligt planerna skulle det nya slottet uppföras på cirka sex år. I verkligheten kunde den kungliga familjen återinflytta på slottet först i december 1754, alltså i det närmaste sextio år efter branden.

Trots den långa byggnadstiden uppfördes slottsbyggnaden helt efter 1697 års ritningar. Arbetena med slottets inredningar påbörjades vid mitten av 1730-talet under ledning av arkitekten Carl Hårleman.

Slottet fasader


Slottets fyra fasader har alla sin särskilda karaktär. Den västra fasaden mot Yttre borggården var kungens fasad som dekorativt fylldes med krigiska och manliga attribut.

I det Västra valvet ligger västra trappan som var konungens trappa.

Den östra sidan var den kvinnliga sidan av slottet, alltså drottningens sida. I Östra valvet ligger drottningtrappan.

Den östra slottsfasaden har dekorerats med kolossalpilastrar och i gamla tider kunde denna slottsfasad ses ända utifrån Ladugårdsgärde.

Från miniatyrträdgård till triumfbåge


I den östra delen av slottet ligger Logården som är en slottsträdgård i miniatyr.

Den södra fasaden representerar nationen. Mittpartiet har utformats som en gigantisk triumfbåge.

På ömse sidor om valvet ligger Rikssalen och Slottskyrkan. Altaret och tronen var de poler mellan vilka det goda svenska samhället skulle utvecklas.

Kunglig bostad


Slottets norra länga mot Norrbro rymmer de stora bostadsvåningarna som var avsedda för konung och drottning.

Kungliga slottet uppfördes inte enbart som säte för den svenske monarken och hans familj utan också för hela den centrala svenska riksadministrationen.

Här inreddes ämbetslokaler för Sveriges regering och för departementen, här skapades den svenska riksdagens stora plenisal.

Även riksbiblioteket, Kungliga biblioteket, fick sina lokaler inom slottets murar. Kungliga slottet var helt enkelt ett Sverige i miniatyr.